Andra chansen

Idag har statsminister Stefan Löfvén (S) meddelat att han utlyser ett extraval att hållas den 22 mars. Det var något oväntat. Jag hade räknat med att S-ledaren först skulle frigöra sig  den tunga bojan Miljöpartiet, remittera budgeten till finansutskottet, försöka snickra ihop breda överenskommelser med Alliansen och bilda en enpartiregering. Denna uppgift visade sig dock vara den gamle fackpampen övermäktig. Stefan Löfvén förmår inte att frigöra sig från vänsterns ok och söka politiskt samförstånd. Istället försöker han visa sig handlingskraftig genom att utlysa ett extraval. Han hoppas än en gång att någon annan – den här gången väljarna – ska rädda honom ur en situation han själv ej förmår hantera. Han spelar än en gång högt.

Jag har räknat med att extravalet skulle komma, men trodde inte att det skulle komma så snart. Sverige går nu till andra chansen och får en ny möjlighet att besluta om sin framtid. Scenen är väsensskild från den som den senaste valrörelsen utspelade sig på. Stefan Löfvén gick då till val som Tyste mannen i regeringsfrågan. Ingen visste vad som väntade med Löfvén som regeringsbildare. Än mindre visste väljarna vilken politik som väntade. Vänsterpartierna lovade, var och en för sig, runt i valrörelsen. De höll sammantaget tunt. Vallöftena slaktades ett efter ett brutalt när valet väl var över. Så går det när man inte förbereder sig, när man inte talar sig samman och när man inte tillkännager en politisk inriktning före ett val.

Nu får vi borgerliga fördelen av att möta en tydlig motståndare. Den heter Socialdemokraterna+Miljöpartiet. Den har nu en gemensam politik. Den har nu en gemensam budget. Den har nu gemensamma företrädare i form av ministrar, vilka hunnit visa vad de kan och inte kan. Därför blir det ett ärligare och renare val. Det är nu tydligt och klart att en röst på Socialdemokraterna är en röst på Miljöpartiet, Romson, Fridolin, Kaplan och Bah. Väljarna får välja mellan att gå vidare med en tillväxt- och utvecklingshämmande vänsterpolitik och en regering som gång efter annat trampat i klaveret under sitt korta tid vid makten. Eller att återgå till en trygg och framtidsorienterad politik med Alliansen vid rodret.

Jag ser fram emot att än en gång fäkta för en arbets- och företagsvänlig politik. Att återföra arbetslinjen som tung och viktig bas för Sveriges utveckling. Jag ser fram emot att än en gång ta fighten med dem som vill stympa och strypa människors möjlighet och rätt till valfrihet inom våra gemensamt finansierade välfärdssystem. För mig är det självklart att vi ska få välja förskola, skola, vårdcentral och hemtjänst, för frihet är det bästa ting. Jag längtar också efter att utmana de rödgröna i frågor om som berör oss som lever utanför Stockholm. De områden, som förefaller vara blinda fält för det nästan provocerande storstadsorienterade Miljöpartiet, men som är så viktiga för ett Sverige som mår bra och håller samman.

Ett omval är dock inte en helt okomplicerad historia för Moderaterna. Vi står inte redo i prydlig slagordning. Vi saknar en partiledare efter att Fredrik Reinfeldt hastigt sköt ut sig på valnatten. Partiet tidigarelägger nu sin extrastämma, vilken ska utse den nya ledaren. Det är bra. Det vore knepigt att närma sig ett val utan att ha en ledare med full legitimitet. Men därmed hinns heller inte någon vidare omfattande eftervalsdiskussion med. Det är synd, för det handlar ju inte bara om att utse en ny person att ikläda sig partiledarkostymen. Det handlar om att diskutera slå fast partiets politiska kurs och inriktning för framtiden. Att rakt av återvinna de budskap som partiet lutade sig mot och tappade röster med i höstas är inte gott nog. Det finns goda skäl att tänka om och göra nytt på några områden. Försvarspolitiken är ett tydligt sådant. Den nya M-ledningen måste därför klara av konststycket att hantera ett lyhört och involverande eftervalsarbete och göra nödvändiga politiska förflyttningar samtidigt som det förbereder sig för ett extraval. Det är en tuff uppgift.

För egen del dammar jag nu av och kör igång min personvalskampanj igen. Ett kryss på mig är en röst på en pålitlig moderat. Jag står upp för och engagerar mig i klassiska moderata frågor; för frihet, för försvar och för företagsamhet. Jag ber om återigen om ditt stöd i den kampanjen och jag ber om din röst på valdagen.

LÄNK:

Stefan Lövfén utlyser extraval – SvD 03 december 2014
M väljer ny partiledare 10 januari – SVT 03 december 2014