Kvotering? Nej, tack!

I morgonens SvD läser jag en artikel (länk) av Mats Odell (Kd) och tre kvinnor med höga chefsbefattningar. Den handlar om att kvotering är fel väg att gå för att fler kvinnor ska ta plats i börsbolagens styrelser. I artikeln hänvisar författarna till en opinionsmätning som säger att 63 % av svenskarna avvisar kvotering som metod.

Jag håller med denna majoritet. Jag tillhör dem som förvånades och upprördes när min egen partisekreterare  härförleden adopterade det gamla vänsterhotet om lagstiftning, om inte bolagen själva åstadkommer bättre könsbalans i sina styrelser. Jag menar att ett sådant krav och hot är feltänkt i alla aspekter. Människor ska bedömas och befordras på grund av sina personliga meriter, inte utifrån kön. Lagstiftaren ska inte bestämma vilka som ska leda privata företag. Det ska ägarna. Med detta inte sagt att situationen med få kvinnor i styrelserna är okej. För det är den inte. Situationen måste förbättras, men det goda syftet får ändå inte användas som ursäkt för att tillgripa tokiga metoder.

Moderaterna har varit ett parti som värjt sig mot kollektivism och som värnat den enskilda människans möjligheter. Moderaterna har varit ett parti som starkt stått upp för äganderätten. Så ska det fortsätta att vara! Internt i partiet var reaktionerna också mycket starka mot denna partitoppens testballong för kvotering. Vi som utgör basen i Moderaterna brinner för och står upp för de liberala värdena. Vi värjer oss mot klåfingrig lagstiftning. Ett sådant förslag hade aldrig överlevt en partistämma. Det är min uppfattning att dessa signaler också nådde toppen.

Frågan om hur bolagsstyrelserna är sammansatta är till syvende och sist en elitfråga, som berör ledarskribenter, politiker och tyckare våldsamt mycket mer än den berör den vanlige väljaren. Jag bryr mig själv mycket mer om att mina barn utvecklas i skolan, att jag har ett arbete att gå till och att tåget kommer i tid på morgonen än vilka människor som leder diverse olika företag. Jag gissar att de flesta resonerar som jag. Men elitprojekt och symbolfrågor riskerar att svälla och motivera lagstiftaren till att omfamna andra delar av samhällskroppen. Därför måste man ta strid för principer och värden. Det gör jag och reser barrikader mot allt vad kvotering heter.