Omodernt drottningmakeri

Nu håller nomineringen till ny partiordförande för Moderata Samlingspartiet på att avslutas. Så gott som dagligen rapporterar media att än det ena och än det andra nominerar Anna Kinberg Batra att efterträda Fredrik Reinfeldt, som ju på valnatten drog i det röda handtaget och sköt ut sig från svensk politik. Därmed riktades allt ljus istället på gruppledaren i riksdagen, vilken fick sex månader att ostört etablera sig i partiledarrollen.

Jag känner inte Anna Kinberg Batra. Jag utgår från att hon är en kompetent och duktig människa och jag hoppas att hon kommer att bli en bra och framgångsrik ledare för partiet. Men jag tänker inte hålla inne med att jag är besviken på processen för drottningmakeriet. Den är en förvisso välregisserad, men dessvärre mest enkelspårig och förutsägbar. Efter ett val där partiet förlorat 6,7 % av väljarstödet borde det vara tid för eftertanke, reflektion och diskussion. Vilket parti ska Moderaterna vara? Vilka värden, idéer och prioriteringar ska ligga till grund för politiken? Och vilket ledarskap kräver detta?

Ett sådant, nyktert förhållningssätt skulle stödjas och uppmuntras av att kretsen av till synes valbara ordförandekandidater vidgades till att omfatta fler än en. Det förefaller märkligt att endast en enda person räcker upp handen när frågan ”vem vill leda ett av Sveriges största och viktigaste partier?” ställs. Jag minns med visst avund Centerpartiets motsvarande process. Där tävlade olika kandidater med olika karaktärer, olika profiler och olika viljor om ledarskapet. Den processen var modern, transparent och involverande. Den processen gav partiets medlemmar möjlighet att resonera om politik, innehåll och ledarskap. Den processen borde ha tjänat som inspiration även för Sveriges största ickesocialistiska parti.

Vi fick något annat. ”Sovjetval i det gamla högerpartiet” är Niclas Lindstrands, SLA, beskrivning av saken. Tyvärr ligger det något i det.

LÄNKAR:

Blogg: Förväntningar på M-ledare modell 2015 – 15 oktober 2014
Sovjetval i det gamla högerpartiet – SLA 14 november 2014

En kommentar för “Omodernt drottningmakeri

  1. Håller med dig Anders!
    Det är mycket – tyvärr alltför mycket – som jag inte känner igen i (M). Jag vet inte vart partiet är på väg men ibland får jag för mig att det är en inre krets uppe i storstaden som styr och ställer. I mina mörka stunder kan jag fråga mig varför jag är medlem i ett parti som man mer och mer känner att de fjärmar sig sin kärna av ideologi. Vart har de gamla hjärtefrågorna tagit vägen ? Jag saknar också (i varje fall kan jag inte läsa av det) är att först lyssna på väljarna och partiets gräsrötter och sedan bestämma sig. Dessutom måste partiet börja diskutera invandrarpolitiken och försvarsfrågorna mer öppet.

    Ovanstående inlägg bara snabbt plockat ur huvudet utan särskild struktur.

    Hilsen //SES

Kommentering avstängd.