Alliansens mål är bättre resultat

 

På måndag har Skövde kommunfullmäktige att ta ställning till Allianspartierna programförklaring för perioden. Bland Alliansens nio prioriterade mål har skol- och utbildningsnämnderna att särskilt ta sig an ett: ”Skövde ska vara en välrenommerad utbildningsstad med god kunskapsutveckling och förbättrade meritvärden från grundskola till högskola.”

Varje barn och elev ska ges möjlighet att lyckas. Var och en ska utifrån sina förutsättningar kunna nå bästa möjliga resultat och därmed uppnå minst godkända betyg. Det är vårt politiska uppdrag! Vi tänker se till att kvaliteten i Skövdes skolor höjs och att de presterar goda resultat!

Viljan att nå goda kunskapsresultat ska därför genomsyra vår organisation. Vi vill utveckla en kultur där skickliga ledare och duktiga medarbetare premieras. Vår ambition är därför att utveckla ett rättvisande kvalitetssystem, grundat på kunskap från aktuell forskning samt erfarenheter från framgångsrika kommuner och skolor. Vi tror att man verkligen ska jämföra sig med de bästa, om man har ambitionen att vara bra. Alliansen har den ambitionen.

Våra resurser i form av pengar från skattebetalarna är inte obegränsade och ska heller inte vara det. Den nya nämnden ärver en budget i balans och en förvaltning med god kostnadskontroll. Detta utgör en stabil grund för en långsiktig utveckling av Skövdes grund- och förskolor. God hushållning och målmedvetna prioriteringar gör också att vi under perioden klarar av ett antal betydelsefulla och omfattande satsningar. Bland annat ökas anslagen för lärarnas och förskolelärarnas löner med 4,5 miljoner kronor per år under tre års tid. Det innebär ett ökat utrymme att locka och uppmuntra duktiga medarbetare, samt att ge Skövdes elever mer värdefull lärartid.

Vi noterar slutligen att socialdemokraterna Johan Ask och Lars-Erik Lindh med sin artikel i SLA den 21 januari vill ge sken av att företräda en linje som innebär ökad resurstilldelning till skolan. Sanningen är att skillnaden mellan Alliansens skolbudget och det socialistiska alternativet är obetydlig. Lindhs prat om ”oceaner i skillnader i attityder och värderingar” är på skolområdet värt ynkliga 0,3 %.

Alliansen i Skolnämnden

Anders G Johansson (M)
Gunvor Kvick (C)
Karin Långström Vinge (Fp)
Rolf Karlsson (Kd)

69 kommentarer för “Alliansens mål är bättre resultat

  1. Erik A.

    Du dryftar nu mycket intressanta spörsmål, jag tillåter mig en utvikning i den förvaltning jag känner bättre.

    Vad gäller nuläge, så är det ett brett utvecklingsfält i kommunen som nyss börjat att utveckla internkontrollplaner och -rapporter, något miljönämnden där jag är verksam varit pionjärer i. Det ger ett bra nuläge, all vår personal redovisar exempelvis sin tidsanvändning och har på 3 år ökat tiden i fält med 50% med förbättrad arbetsmiljö (från kommunens sämsta till kommunens bästa förvaltning) som följd och förbättrat planeringen genom nya arbetssätt, projektform (sprintar), kraftigt förbättrat dator- och kommunikationsstöd, enhetliga rutiner och mallar, enhetlig utvärdering uppföljning och det du även nämner, ett förbättrat ledarskap där man blir sedd för det man gör och verksamheten leds från främre linjen.

    I vilken takt och utsyträckning en sådan utveckling är i görningen i skolnämnden, får skolnämnden svara för. Kan inte det i detalj.

    Stöd finns i alliansens handlingsprogram för förbättrad utvärdering:

    “Framtagande av verktyg för att på ett mera individuellt och lokalt plan kunna mäta verksamhetens effekt på elevernas kunskapsutveckling ska utredas.”

    Sägs det i alliansens handlingsprogram http://skovdemoderaterna.se/minpolitik/allians-for-skovde/

    “Utveckla metoder för utvärdering av lärares och skolors effekt på elevers kunskapsutveckling.”

    Sägs det i moderaternas handlingsprogram.

    http://skovdemoderaterna.se/wp-content/uploads/Handlingsprogram-2010.pdf

    Där det även trycks på rektorers roll och skolnämndens ansvarsutkrävande:

    “Förstärka och förtydliga rektorernas mandat och ansvar att självständigt leda och utveckla sina skolor.”

    Jag delar helt din uppfattning att det är mycket viktigt med ett starkt ledarskap i skolan, ute på skolorna. En betraktelse från skolbesök när vi frågar lärare om vem som har den koll på dem, som de själva har på sina elever. Så vill de först inte förstå frågan. När man sedan frågar vem ger er uppskattning när ni gjort något bra, då säger de först att den belöningen får de när de ser att eleven skiner upp då den förstår. Sedan säger de att de som kollegor “peppar varandra” ibland när de gör bra saker.

    Allt detta är naturligtvis bra, men, självfallet skall i huvudsak skolans ledning fylla denna funktion. Här brister det. För att de ska klara det, menar vi, måste vi utveckla verktyg för rektorer att utvärdera lärare, liksom för skolledningen att utvärdera rektorer. Kraftfulla verktyg.

    De finns inte idag och de tar tid att få på plats.

    En annan åtgärd som jag börjar ana är att (somliga av) rektorerna av olika anledningar inte finner tid till detta. Här får man nog se över hur arbetsbördan ser ut för våra rektorer och se om vissa saker kan läggas över på specialister. Vi får se om bilden klarnar när vi sammanställer våra besök.

    “Tydlighet ger trygghet, trygghet ger arbetsro, arbetsro ger resultat (tänker jag)” Skriver Erik A.

    Ja, jo. Organisationsförändringar har en inneboende psykologi som är intressant att studera, i sig. Vi gjorde täta arbetsmiljöundersökningar under miljönämndens organisationsförändring, en förändring som var av nöden.

    Sammanfattningsvis så blev det sämre innan det blev bäst.

    Inför och under en omorganisation har personalen mycket ont i magen, de upplever ett outtömligt informationsbehov (som då det vill ha definitiva svar om en osäker framtid är svårt att möta), de upplever bristande delaktighet och sviktar i sin tilltro till ledningen. Personalomsättningen ökar. Alltsamman är skadligt för verksamheten på kort sikt.

    Slutsatsen är att organisationsförändringar inte ska påtvingas utan att det finns synnerliga skäl och att de bör genomföras utan onödig tidsutdräkt. Det är av den anledningen jag är mycket glad åt att 40h upplägget är frivilligt och lanseras utan piska, men med en mindre morot.

    Sedan tar du upp vikten av att se till att lektioner används effektivt. Sannerligen. Vad gott vore det inte om vi kunde identifiera de lärare som är bäst på denna trollkonst och sedan gå in och lära av dem och sprida deras goda exempel. Och svart på vitt kunna visa dem på deras stordåd. Idag uppbär de samma lön och anseende som de lärare som lyfter sina elever minst….

    Problemet är åter vi har inte dessa verktyg (teacher value added) ännu, inte ens i landet och så vitt jag vet inte ens i forskningsform. Så vi kan inte göra detta per omgående på ett professionellt och systemövergripande sätt. Det skulle bli mycket godtycke om vi gav oss på det nu. För som du (och tidigare jag) beskriver i exemplet Billingsdal, det kan bero på fökunskaper, det kan bero på erfaren personal, det kan bero på bra stöd hemifrån, det kan bero på en stökig elev som ställer till, det kan bero på en annan pedagogik eller det kan bero på arbetsorganisation. Eller snarare det beror på alla faktorer i varierande grad och vi kan blott spekulera i vilken grad för endera företelse, vi äger inte verktygen att särskilja effekterna på elevers kunskapsutveckling ens i klump uppdelat på elev, skola, och pedagog.

    Dock kan man inte låta sig nöjas med det. Verktygen utreds nu såvitt jag förstått. Och tills de är på plats kan man ju inte avvakta med andra åtgärder av nytta. Din ambition för rektorerna är exempel på något sådant som jag delar.

    Torbjörn

  2. Torbjörn

    Du är aningen snett ute. Efter en rejäl dag på jobbet så behöver man faktiskt göra något annat innan man sätter igång med jobbet igen.”planering” är också utvärdering av tidigare lektioner, samt värdering av elevernas respons i form av arbeten, deltagande. Inte bara förarbete. Rätt ute är du att arbetslaget inte kan arbeta ihop om de inte finns på samma plats.

    Rätt är också att det gäller att se till att lektionerna används till det de ska. (undervisning)

    Men dagens 35+10 räcker till för detta och ger flexibilitet.

    Men återigen, låt oss utvärdera först och skaffa oss ett nuläge först.

    Tydlighet ger trygghet, trygghet ger arbetsro, arbetsro ger resultat (tänker jag)

    Billingsdal har ett riktigt snyggt måldokument och är bra på att lära eleverna läsa. Detta skulle kunna vara 2
    faktorer som spelar mer roll än 40 h… (tror jag. Då bra språk för med sig mycket annat gott!)

    Slutligen: Har skolnämnden även tänkt att granska skolans ledning och hur den påverkar verksamheten (måluppfyllelse för eleverna). Exempel: Med bra rektorer borde inga “dåliga” lärare finnas i kommunen. Alla är provanställda 6 månader och på den tiden borde bra rektorer kunna se om en lärare är något att ha för framtiden. Annars är rektorn rimligtvis “dålig” på sitt jobb eller har chefer som är “dåliga” på att ge förutsättningar för att utföra ett bra arbete. (Jag vill se rektorerna ute i verksamheten, delaktiga. Gärna att de undervisar eller rastvaktar lite.)

    mvh
    Erik

  3. Erik Andersson.

    Tack för svar.

    Det jag hävdat här är att mer tid för instruktion är särskilt gynsamt för elever som saknar stöd hemifrån, har en svag socioekonomisk situation eller annars är svagt presterande.

    Vid ett skolbesök i torsdags slogs jag av lärarnas beskrivning av behoven hos en sådan grupp, nyligen anlända flyktingbarn.

    Det är dessa barn vi idag lämnar i sticket genom att ge våra barn väldigt lite instruktionstid i en internationell jämförelse.

    Så i Sverige är pendeln i ett extremläge vad gäller instruktionstid, de som försvarar den rådande ordningen har mycket att förklara. Gör hela världen fel?

    Det är en uppfattning som delas av forskningsvärlden, att olika barn behöver olika mycket tid. Och vi har idag en skola som är anpassad till de som fattar snabbt och hyfsat snabbt. Vi har därmed inte en skola för alla. Redan på sjuttiotalet fann man att den långsamaste 10-percentilen behövde 5 gånger så lång tid för att förstå som den snabbaste 10-percentilen.

    Sedan tror inte vi att mer lärarledd tid är någon univeralmedicin fullständig i sig självt. Men den instruktionstid man allokerar är en yttre ram för den tid som eleven är uppmärksam och lär sig. Det som är centralt att förbättra är det senare. Men hur kan man öka den tid en elev är uppmärksam på uppgiften i ett klassrum till att rymma mer tid än vad eleven överhuvudtaget är i ett klassrum? Så den yttre ramen blir intressant om den är – som för oss -väldigt trång.

    Erik utan A uttrycker det (ung) som “…att det är bra med mer tid men den måste vara planerad.” Jag delar beskrivningen i huvudsak. Såtillvida att det är bra med mer tid, men den måste hålla god kvalitet såtillvida att den fångar elevens uppmärksamhet och ägnas åt inlärning. Om det sedan uppnås genom mer planering, det vill jag ifrågasätta, det kan vara sant för någon i synnerhet nyutexaminerad. Lika sant för en annan lärare kan vara att nå detta genom bättre planering, vilket till del kan nås i arbetslag och gemensamhet. Något som svårligen låter sig göras om man bär med sig jobbet hem och tar itu med det när de egna barnen kommit i säng.

    Kvaliteten i instruktionen är central. Men kvantitet är också en faktor- i synnerhet – när man som vi i detta land befinner sig i ett extremläge av lite tid.

    En hypotes man kan ha är att den ytterligare tid för instruktion som medges inom ramen för 40h avtal är en bidragande faktor till att den enhet som tillämpat detta i Skövde lyfter sina elevers måluppfyllnad mer än andra och att friskolor som tillämpar detta lyfter sina elever mer än de offentliga, som inte gör det. Den motsatta hypotesen är kontrafaktisk.

    Få fullskaleexpriment med mycket data över lång tid är gjorda på att gå från så extremt lite tid som vi ger våra barn här i landet till en mer genomsnittlig internationell nivå. Oftast förändrar man en massa annat samtidigt, som skymmer bilden och försvårar en utvärdering. Men man har gjort det i Chile:

    http://cemapre.iseg.utl.pt/events/1e3/papers/Tiago%20Pires.pdf

    Slutsats?

    “All in all, our results indicate that longer school days improve academic and social outcomes.”

    Erik A. citerar mig ”Att benhårt hävda att den ena eller andra organisationen är bäst för alla alltid är ju rätt obegåvat”.

    Tillämpar vi nu detta på de som hävdar att 35+10 är det enda rätta för alla och i synnerhet hävdar värdet av dess tak på maximalt ett visst antal timmar som lärare kan ägna åt att instruera. Så är citatet högst tillämpbart, för detta avtal passar inte alla lärare och detta avtal är inte det bästa för alla elever. 40h och 40+5 ger däremot en frihet för arbetslaget som så önskar att komma överens med ledningen om hur en optimal fördelning ser ut i deras fall ända ned på individnivå. Positivt eftersom även lärare är olika.

    Vi tror att de är dem som är bäst skickade att göra den bedömningen, för vem kan känna den verksamhet de bedriver bättre än vad de gör själva?

    Slutligen tack för erkänslan att man är med och finansierar skolan.

  4. Det absurda ligger i att hävda att mer lärartid med elever = högre individuell måluppyllelse. “Att benhårt hävda att den ena eller andra organisationen är bäst för alla alltid är ju rätt obegåvat”.

    Du är så DUKTIG Torbjörn som finansierar hela skolan!

  5. Erik Andersson.

    Jag väntar alltjämt med spänning på ditt svar.

    Är det absurt att ge eleverna mer tid eller är det bra för dom. Du har framfört båda ståndpunkterna så du måste själv tycka det är intressant, men återstår att få veta vilken av dessa båda oförenliga ståndpunkter du representerar.

    Ang 1.: Långt mer väsentlig än 40h erbjudandet, anser vi det vara att få utvärderingssystem som kan utvärdera enskilda lärares prestation (value added), men det tar år att utveckla, år att implementera och kräver minst tre års indata för att kunna fungera med tillförlitlighet. Tills dess (5-6 år fram itiden) får vi avvakta med ökad lönediffrentiering avhängigt av lärares förmåga att lyfta sina elever. Eftersom vi inte klarar att räkna ut det idag. Gjorde vi det idag skulle det bli godtycke. Kan konstatera att du inte tycker erbjudandet är frivilligt, där har vi olika uppfattning.

    Ang 3. Delar inte din beskrivning. Vi är inte de som torgför “en väg” vi lämnar ett frivilligt erbjudande om ytterligare en väg. Annars delar jag din slutsats. Att benhårt hävda att den ena eller andra organisationen är bäst för alla alltid är ju rätt obegåvat.

    4. Här är du inte så konkret jså ag förstår inte vad du menar, men märker att du är upprörd. Hoppas det går över.

    Nu ska jag ut och jobba igen, förra året var jag ledig 4 dagar inklusive helger. En liten inblick i en egenföretagares vardag, så ni vet hur de skattepengar som finansierar skolan slits ihop…..

  6. Vilken ståndpunkt jag har – varför är min individuella subjektiva ståndpunkt intressant i denna fråga? Detta är inte en individuell fråga. Mitt svar är att pedagogisk verksamhet är komplex och många gånger paradoxal – vilket framgår av mängden forskning som finns på fältet samt de beprövade erfarenheter jag (individuellt) har.

    1. Frivillighet??? Det var en märklig definition på frivillighet i så fall. Hej, du lärare med långa akademiska studier och låg lön – vill du ha mer i lön? Bra – i så fall ‘erbjuder’ vi dig det om du går med på det nya 40-timmarsavtalet (som inte är ett avtal) där arbetsgivaren kan fylla din tid med det den behagar. Går du inte med på detta erbjudande får du inte samma löneökning som de som går med (även om du mot förmodan skulle bedriva en alldelse utmärkt undervisning som lyfter många elever).

    Hört talas om styrningsmentalitet?

    2. Tack – visa då genom din text att jag kan sluta med det.

    3. Ja – men vägen dit ser olika ut. EN väg är EN väg – smal, oflexibel, snäv och i det långa loppet otjänlig.

    4. Ja men vad bra! OCH? Dina sista inlägg visar att du inte gör det du anser dig ha gjort (se punkt 2).

    Erik: du får nog vända dig till biblioteket för att få tag i Biestas artikel. Gert Biesta är förövrigt en av de mest framstående och ledande utbildningsforskarna i världen. Helt klart värd att läsa. Kolla även hans bok: Bortom lärandet. Demokratisk utbildning för en mänsklig framtid.

  7. Erik 1: Du får knata till högskolebiblioteket om du vill läsa den. http://mikromarc.his.se/mikromarc/wsIsbd.Asp?idno=115059&UnitId=0&DocGrp=0&SearchUnitId=0&LoanUnitId=1&comb=AND

    Eller kanske maila Per och be om en .pdf E-post per.lindqvist@hik.se

    Erik 2: Det centrala (nationella avtalet) ser sånt ut man får 1500 extra för 40 el. 40+5. Vi
    R bundna av det avtalet. I en lönekartläggning som gjorts låg Skövdelärarna sisådär 400:- per månad under snittet mot Skaraborgskommunerna. Har hävdats att de ligger 1500:- under vilket är falskt och felaktigt.

    Vi vill ge både ökad måluppfyllelse till elever och förbättrad arbetsmiljö för lärare, ser inget motsatsförhållande där, tvärtom.

    SKL frågade om semestertjänst skulle ge bättre arbetsmiljö det var de allra flesta rektorer övertygade om. Det ligger så till att ju friare former
    man har för sitt arbete desto svårare är det att frigöra sig i tanken från sitt arbete.

    Dessutom så är det så att man mår bra av att arbeta i arbetslag, det låter sig svårligen göra om man bär med sig jobbet hem. Arbetsorganisation handlar inte allena om hur många timmar en enskild lärare lägger ned, utan även om hur de används, vissa saker görs effektivare i samverkan.

    *** Genusanalysvarning 😉 ****vidare har ferietjänst blivit en veritabel kvinnofälla i det att många unga kvinnliga lärare fortsätter full tjänst, samtidigt som de tar det fulla ansvaret för hem och barn resultatet är att de bränns ut. De upplever betydligt högre stress än män, måhända även för att de är begåvade med mer empati, medan vi har en förmåga att känna oss tillräckliga…..

    Erik 3:

    Skövdeskolan jag hänvisar till Billingsdalskolan har alltjämt en del personal kvar i 40h tjänst, mest resurspedagoger/speciallärare såvitt jag förstått, har inte exakta uppgifter på det. Jag kan heller inte på urval av en enhet säga att det är deras arbetstidsupplägg som “gör susen” men det är en indikation, värd att undersöka, om ett antal lärarlag /skolor som själva vill pröva det börjar arbeta så, ja då får vi ett bättre underlag.

    Känt från andra håll är att friskolor har semestertjänst och erhåller bättre resultat, men inte heller här går det säga säkert för måhända beror det av ett annat elevurval. Men det är ytterligare en indikation.

    (Mycket intressant din länk om jämförelse mellan svensk och finsk skola. Där fick jag stöd för mycket bla min tes om vikten av tidiga betyg istället för dagens skriftliga -luddiga -snällism omdömen. )

  8. Skövdeskolan du hänvisar till. Hur ser deras upplägg ut? Har de arbetat övertid, eller har de löst uppgifterna innom tiden? Arbetar de fortfarande så? Hur vet vi att det är den förändrade arbetstidsmodellen som ev gjorde susen? Arbetade/arbetar alla lärare enligt 40h?

    Mvh
    Erik

  9. Torbjörn

    Möjligen passar olika arbetstidsmodeller bättre eller sämre för olika människor. Men varför ska i så fall enbart 40h eller 40+5 ge pengar. Det du beskriver verkar vara att erbjuda olika modeller i arbetsmiljösyfte och det tycker jag är bra! Men ni hävdar att ni gör det för att nå ökad måluppfyllelse eller tänker jag fel.

    MVH
    Erik

  10. @Torbjörn
    Snälla ge mig en länk till hela uppsatsen av Per Lindqvist. Det jag hittade var från 2002, och hade spännande tankar kring ämnet att”lärarens arbete är som andra arbeten”.

    Går det att lägga den här diskusionen på annan plats så att fler kan hitta den och vara med? Det skulle bli spännande med fler tankar. Vad tycker du Anders? Går det?

    MVh
    Erik

  11. Erik A:

    Jag bad dig svara på frågan, vilken av dina båda mostridiga ståndpunkter som du har. Jag bad dig svara med ord inte med motfrågor.

    Jag har inte fått något svar, men väl motfrågor.

    Jag ska ge dig den artighet du förvägrar mig och försöka svara på dina frågor.

    1. Hur lång lista behöver jag ha. svar: Ingen lista alls, tack. Olika skolor lärares och arvetslags situation ser olika ut. Det är därför det är så bra med frivilligheten i att välja tjänst ferie- eller semster därför att olika passar olika.

    2. Hur många gånger du ska behöva ta upp vad frågan inte handlar om. Svar: Det kan du sluta med nu.

    3. Är en fråga du omgående svara på själv.

    4. Varför är vi av vår uppfattning( att det vore bra med semestertjänst/40h för en del lärare / arbetslag.

    svar: På den enda enhet i Skövde kommun som tillämpat semestertjänst(40h) lyfter man elevernas måluppfyllnad mer än alla andra. Det är en tydlig indikation på att detta goda exempel från verksamheten bör få ökad spridning. Det är i linje med vår högt uttalade vilja att tillämpa resultatet av forskning OCH beprövad erfarenhet, där detta är det sistnämnda.

    Svar fortsatt: Som Erik utan A säger så är det bra indirekt att lärare har en bra arbetsmiljö, vad säger då lärare om semestertjänst/40h, jo Per Lindqvist har i uppsatsen “lärares förtroendearbetstid” undersökt saken. De med 40h upplever att de har mer tid, hinner med arbetet bättre OCH har bättre tid till sin familj och fritid. det tycker vi är bra.

  12. Jag håller med om att det är bra att elever får mer lärartid. Men det måste vara väl planerad tid!

    Vi borde inte heller godkänna ledigheter i den omfattning som sker idag.

    Extra skola skulle kunna erbjudas elever som behöver eller vill studera lite mer redan idag. Det är bara att skjuta min ramtid så kan jag arbeta med dem efter eller före ordinarie skoltid. (kan iof betyda att enheten behöver en tjänst till)

    Tanke: Frånvaro skulle kunna räknas i dagar och inte i %. Efter 20 dagar erbjuds man extra undervisning efter 50 erbjuds man att gå om. Efter 100 erbjuds man inte utan förväntas gå om. tex

    Att undervisa mer, men att samtidigt planera/förbereda mindre blir sämre. Om jag undervisar fler elever får jag mer att bedömma/rätta vilket tar mer tid i anspråk. Ett utvecklingssamtal tar ca 2h i anspråk/termin/elev.(förberedelse/efterarbete+genomförande) Ett mindre test tar i runda slängar 10min/elev att rätta. Läxförhör något mindre runt 5 min/elev. Stora prov med MVG frågor tar längre tid runt 30-40min/elev.

    Lektioner är väldigt olika i tid. Jämför gärna med hur mycket tid du själv vill lägga på att förbereda ett 30 min anförande för en grupp. Glöm sedan inte att lägga till tid för återkoppling efteråt samt att sammanställa utvärderingsblanketterna. Dessutom är det både häftigt och jobbigt att leda i rummet. Efter några timmar är man rätt urblåst och behöver vila. (obs detta är ett grovt förenklat sätt att försöka förklara vad det går ut på)

    Torbjörn, det handlar inte om en skola ur ett lärarperspektiv. Eleverna får helt enkelt en bättre undervisning om deras lärare har en bra arbetssituation, givetvis ännu bättre om läraren är kunnig i ämnet och skicklig i klassrummet.;)

    @Erik A
    Kan du lämna en länk till där :Artikeltips: Biesta, G (2009). Good education in an age of measurement: on the need to reconnect with the question of purpose in education.
    går att läsa (gratis)

    Mvh
    Erik

  13. Pedagogisk verksamhet är mer komplex än att hävda att det skulle finnas en stark korrelation mellan lärarens tid med eleverna (vad nu denna tid används till och fylls med) samt elevernas ‘ökade’ måluppfyllelse (vilka mål det nu handlar om, hur de nu ska mätas och värderas). Det finns inga enkla lösningar – all undervisning är situationsbunden, platsbunden, beroende av de lärande subjektens erfarenheter, kunskaper, bakgrund, antal, ålder,värderingar, attityder, livssyner, aktuell undervisningskontext, val av innehåll, arbetsform, metod, tekniker, material osv. Hur lång lista vill du ha? Finns mycket tid som eleverna ägnar med lärare som de förmodligen hade fått ut mer av genom att inte ägna tid med lärare. Det finns elever som skulle behöva ägna mer tid med lärare, mer tid med andra elever osv. Den pedagogiska processens villkor och organisering är inte svart eller vit.

    Det finns redan ‘projekt’ i det är landet som vi kan lära oss av. Frågan handlar inte om detta. Hur många gånger ska jag behöva ta upp det?

    Vad är det vi vill för Skövdes elever? Jo vi vill att de lyckas så bra som möjligt, att de socialiseras, lär sig saker och växer som människor – inte höja meritvärden (dessa kan vi höja på en dag utan problem). Hur gör vi detta och på vilka grunder? Detta är den fråga vi bör starta i – inget annat. Varför är ‘ni’ (vilka ni nu är) av denna UPPFATTNING och på vilka pedagogiska forsknings- och erfarenhetsgrunder är ni av den UPPFATTNINGEN?

  14. Vad jag menar är att Erik A motsäger sig själv. Och framför två oförenliga ståndpunkter.

    Först att mer tid med lärare är absurt och sedan -tvärtom- att eget arbete utan lärare är olyckligt i synnerhet för elever med svagt stöd hemifrån, svag socioekonomisk bakgrund etc, så nu undrar jag vad som menas?

    Svara gärna på det. I ord och inte med motfrågor, vilket tycker du?

    Eriksdalsskolan är en skola med alla stadier på, där kan man som ex räkna på en kohort och få reda på hur mycket en Skövdelev får totalt under sin skolgång i form av tid med lärare. Denna tid är mycket låg i internationell jämförelse. Våra elever missar instruktioner motsvarande ett helt läsår under sin grundskoletid om man jämför med snittet i EU19

    Och jag undrar om du nu menar att det är bra för de eleverna att missa dessa instruktionstillfällen och om hela debatten därför fortsatt kan handla om skolan ur lärarperspektiv?

    Eller om du tycker att det vore bra om vi kunde åtminstone som frivilliga pilotprojekt pröva att ge elever mer instruktionstid genom att lärare frivilligt gick med på ett avtal som låter skolan använda mer av deras tid till instruktion och därmed ge eleverna en skolgång som till sitt omfång håller åtminstone en genomsnittlig internationell nivå?

    Vi är av den senare uppfattningen.

  15. Eget arbete har tyvärr uppfattats av flertalet lärare som att elever ska planera, välja och organisera sin egen undervisning och sitt eget lärande – utan läraren. Olyckligt.

    Eriksdalsskolan?

    Vad menar du med de två sista styckena?

  16. En fråga till Erik Andersson.

    Först säger du “……Vilket gör att en ensidig idé om ökad tid med elever är = högre måluppfyllelse, blir absurd”

    Därefter säger du att eget arbete är att lämna i synnerhet de med sämre socioekonomisk bakgrund i sticket.

    Hur ska du ha det? Vilket är det?

    En elev på Eriksdalsskolan får över 600 timmar mindre tid med lärare än snittet i EU 19. Det är således ett helt läsår denne går miste om med nuvarande avtal.

    Och för att det inte ska råda någon tvekan om vår ståndpunkt så delar jag Erik A:scsenare, den att vi inte ska lämna svaga elever i sticket genom att ge dem så extremt lite lärarledd tid som vi gör idag.

    Är det bra för eleven, eller bara skönt för lärarna?

  17. Det är SKL som gör öppna jämförelser.

    Denna länk borde fungera:http://www.skl.se/web/Oppnajamforelser_Grundskola.aspx

    Jag upplever att det är väl värda en genomläsning. Det man kan fundera över är om man mäter rätt saker. Deras resultat angående vad de “bästa” kommunerna gör tycker jag stämmer med annat jag läst. Det känns också rimligt.

    Ja, men kan fundera över vad god utbildning egentligen är. Jag väljer lite enkelt att göra det som riksdagen genom läroplanen meddelar mig, men frågan kvarstår. Till vad och för vem har vi utbildning?

    Det som är bra frihetsmässigt i Skövde är att kommunen har varit mycket duktig i att använda sig av lärarlyftet. Fler har under terminerna som varit knutit en starkare kontakt med den akademiska världen. Det jag hör är att många är mycket nöjda med detta.

    Det som är dåligt frihetsmässigt är att jag som lärare behöver försvara mig mot en slags “misstro” mot att jag inte gör mitt arbete. Tråkigt nog känns det som om misstron kommer från de som borde stötta mig mest, skolförvaltning och nämnd. (här spökar återigen arbetstidsfrågan)
    Statusen på flera av Skövdes skolhus visar också just skolans status i kommunen. Lokalmässigt har vi mycket att önska. (här är Rydskolan ett exempel på motsatsen, en helt fantastisk skola.)

    mvh

    Erik

  18. Det finns, som jag ser det ett antal faktorer/förklaringar till att svenska elever idag presterar sämre. De som nämns i rapporten är på inget sätt nya – men högst relevanta. De visar tydligt på den komplexitet vi har att göra med. Den sjätte förklaringen (s.336) är intressant och stöds även av Ellen Almgrens (Att fostra demokrater) avhandlingsresultat där hon visar att undervisningens organisering, vilken bygger på en tolkning av det demokratiska uppdraget som en fråga om direktdemokrati materialiserat genom bl.a. s.k. eget arbete, inte gynnar någon nämnvärt. Tvärtom är det missgynnande för framförallt elever från en lägre socioekonomisk bakgrund.

    En sjunde tänkbar förklaring till sämre’resultat’ som kanske inte skrivs fram i rapporten (har ej läst hela rapporten) är vad som anses värt att mäta och hur. Frågan vi bör ställa oss är om vi värderar det vi mäter eller om vi mäter det vi värderar. Beroende på vilket syfte vi tillskriver utbildningen borde ju också mätningar göras därefter. Vad är en god utbildning och hur mäter vi den?
    Artikeltips: Biesta, G (2009). Good education in an age of measurement: on the need to reconnect with the question of purpose in education.

    Erik: Ang. öppna jämförelser, inget som jag är direkt bekant med. Är det Svenskt näringsliv du tänker på? Skolverket? Kan du ge en referens.

    Angående lärares akademiska frihet: instämmer i att den är extremt viktig. Men hur ser den friheten ut idag? I Skövde?

  19. Erik A
    Öppna jämförelser tar bla upp det som man tycker sig se hos kommuner som lyckas bra, dvs bra avgångsbetyg åk 9. De har kommit ut under några år nu och jag upplever de som intressant läsning. Vad jag undrar är vad du Erik A tycker om dem. Är de “sanna”, stämmer de framgångsfaktorer som presenteras? Har undersökningarna genomförts på ett godtagbart vis?

    Anders.
    Behoven ser olika ut för olika lärare och kan variera från vecka till vecka, eller år till år. Men tro mig, det finns alltid att göra. I den bästa av världar skulle jag kunna diskutera detta med min rektor och hitta en god balans, men detta går inte alltid.

    “Tydliga staket ger bra grannar” (taskigt översatt amerikanskt uttryck)Låter till en början hemskt, men stämmer vid närmare eftertanke.

    Tydlighet ger trygghet.

    Idag har vi ett avtal där vi har vissa avgränsningar i fråga om mängd undervisning (usken är död men, arbetsbördan ska inte öka)och vad arbetsgivaren kontrollerar eller inte kontrollerar. Det som detta 40h tjat handlar om är oreglerat och hittills har skolchefen inte viljat precisera något. Helt oreglerat mao och mycket otryggt!

    Jag tycker att det är helt rimligt att för lärarna i Skövde tydligt i skrift visa hur man har tänkt sig att verkligheten ska se ut för dem. Här får nog ni politiker hjälpa till.

    Men återigen, det är inte i arbetstidsavtalet vi ska börja utan i diskussionen om hur vi kan göra för att höja meritvärdena. (se tidigare inlägg i tråden)

    “Jag tycker därmed inte att det med en naturlags självklarhet måste vara så att arbetsgivaren disponerar blott en del av den avlönade arbetstiden.”, när du skriver så här är det lätt att tolka det som att du inte tror eller tycker att lärarkåren gör sitt jobb.

    Lärarjobbet är ett viktigt akademiskt yrke som kräver ett stort friutrymme för att bli bra, så jag skulle kunna tänka mig att ännu mer tid skulle kunna ligga under mitt egna ansvar! Rimligtvis ska rektor kunna avgöra om jag gör mitt arbete eller inte och jag skulle gärna se att rektor gjorde halva sin tid ute i verksamheten som pedagogisk ledare.

    L Monroe kan här tjäna som exempel. (härlig dam!)

    Slutligen:Dessutom är det 35h av 45h så det är inte blott en bit utan nästan det mesta…

    Mvh Erik

  20. Det är ju klart att tidsbehoven ser olika ut beroende på lärare och utbildningskontext. Vilket gör att en ensidig idé om ökad tid med elever är = högre måluppfyllelse, blir absurd. Det du pekar på är en liten del av den komplexitet som ryms inom läraryrket och som förringas när en-lösning-till-alla ska tvingas igenom. Ge utrymme för lokala överenskommelser – bra! Men en minsta gemensam nämnare är ändå nödvändig så att arbetsgivaren inte fortsätter med att fylla ut uppdraget med diverse aktiviteter och uppgifter som tar tid från andra prioriteter.

    Erik – förstår inte riktigt din fråga, 2009 vs 2010?

  21. Jag tycker inte att 40 h-veckan är en revolution. Det är en möjlighet som erbjuds. Jag tycker inte att de som väljer att arbeta med detta arbetstidsmått ska betraktas som revolutionärer och avvikare. Jag har f ö uppfattat att i huvuddelen av friskolorna är detta mått mer regel än undantag.

    Jag vet också att lärare arbetar mer än de 35. Konstigt vore annars. Men jag noterar att flera av de verksamheter, som det efterlyses avtalsskrivningar om, är sådana som bäst sker i samverkan med andra och därmed sannolikt också sker bäst under arbetsplatsförlagd tid. Jag anar också att alla inte har samma behov av förberedelser, reflektion och inläsning. Det förekommer sannolikt variationer beroende vilka ämnen man undervisar i, vilka åldrar eleverna är i samt vilken rutin och erfarenhet man själv besitter?

    Jag tycker det är härligt med yrkesstolthet! Detta oavsett yrke. Jag har dock svårt att anamma bilden av läraryrket som ett fullständigt apart avvikande arbete. Jag tycker därmed inte att det med en naturlags självklarhet måste vara så att arbetsgivaren disponerar blott en del av den avlönade arbetstiden.

    Nåväl. Kvalitetsarbetet är viktigt och är också Alliansens prioriterade, politiska uppgift för mandatperioden. Vad som ska mätas för att åstadkomma kvalitet ska utredas och processas. Jag tror här att en bra process har ett stort värde i sig. Det kommer att finnas mycket att bryta, stöta och blöta!

    Beträffande den intressanta återkopplingen till klottret i Pompeji, vill jag som kuriosa nämna att jag klottrar dessa rader på tåget någonstans i vildmarken utanför Bastuträsk. 😉

    /Anders G J

  22. Måste bara tillägga att jag imponeras av den tid och kraft du just nu lägger på skolan i Skövde. Jag hoppas att du orkar hålla tempot uppe, men samtidigt tar dig tid att lyssna, och fundera och fråga.

    Ni skulle behöva en referensgrupp av blandat skolfolk och forskare att testa era tankar på.

    Slutligen: öppna jämförelser 2009 och 2010 är spännande.
    @ Erik A – hur duger dom som utgångspunkt för ett resonemang om förändringsarbete för ökad kvalitet tycker du?

    mvh
    Erik

  23. Anders, jag vänder mig emot att du refererar till min arbetstid som 35 h, jag gör 45h(och periodvis mer). Yrket är inte heller som andra. De 10 h som jag bestämmer över är för mig en garanti för att kunna göra ett bra jobb, då andra arbetsuppgifter ibland fyller eller ofördelaktigt styckar den arbetsplatsförlagda tiden. Min rektor eller skolchef kan inte fylla de 10 med något annat, eller störa mig vilket är viktigt för min arbetsmiljö och hälsa. Här vet jag att jag kan sköta kontakter, göra delar av planeringen, läsa in mig, fundera över omdömmen och insatser.

    Dessutom behöver jag exempelvis inte ha telefontid mellan 0730 och 0810, vilket jag ser som service till elevernas vårdnadshavare. Få andra grupper tar emot samtal hem på kvällen. (undantaget lärare och politiker).-stickspår

    Men,återigen, diskusionen börjar i fel ände. Först måste vi enas i organisationen om kvalitet. Sedan mäta så att vi vet var vi är idag, (med hjäp av expertis från universitet och högskolor). För att sedan klura ut vilka förändringar som ska göras. Risken är annars stor att vi skapar oreda i organisationen och rusar blint än hit eller dit. Systemet behöver reformeras inte utsättas för revolution. Vissa “gamla” hjulspår kan vara djupa för att de är beprövade och leder rätt.

    Vissa hävdar ibland att den moderna tid vi lever i kräver nya lösningar. Ser man historiskt blir det tydligt att det mesta faktiskt är sig likt. Ytan förändras något men vi som människor förblir som vi alltid har varit. Läs klottret på väggarna i Pompeji, runorna i Sofiamoskén, eller vad “de gamla grekerna” skriver om ungdomen. 😉

    Jag hjälper gärna till och ser efter vad vi kan göra med de 35 h som “ni” förfogar över gör vi inte rätt där räcker knappast 5h till.

    Jag ser undervisning som min kärnverksamhet, och undervisning består av mycket mer än elevkontakt för att bli bra.

    mvh
    Erik

  24. Ber om ursäkt för min slarvighet och felaktiga benämning av din befattning – menar givetvis skolnämndordförande. Men det hade varit på sin plats att även skolchef och övriga tjänstemän hade deltagit i debatten – de borde ju rimligtvis kunna ge svar på de frågor som vi ställt i SLA.

    Även om du som ordförande har förstått kritiken så återstår det att även övriga gör det – vilket jag tror att ‘övriga’ har gjort men inte vill kännas vid. Den nya skolnämnden har en unik möjlighet att krympa ett alltmer växande förtroendeglapp mellan tjänstemän och profesionella utövare. Ta vara på den chansen.

    Jag förstår att du givetvis inte kan garantera något – men du kan ju verka för att något sker i frågan. Du kan verka för att det du skriver i din förra debattartikel angående lärares övriga uppgift (dvs det som ska göras när lärare inte ägnar tid med elever) ges en juridisk status och explicit plats i avtalsskrivningar. I din förra debattartikel skriver du ju t.o.m. att “Utvecklingsarbete, planering och förkovran står på intet vis i motsats till detta”. Denna skrivning får innebörd först när det är formulerat och nedskrivet i ett avtal, ett avtal där lärarens arbetsuppgifter preciseras i relation till tid. Du menar ju tvärtom att 40-timmars avtalet skulle främja lärarens övriga uppgifter. Detta kan du ha rätt i men inte utifrån de ekonomiska och utbildningsideologiska grunder som är formulerade i denna kommun. Återigen – det är inte 40-timmarsavtalet i sig – det är de grunder det bygger på som är problemet.

  25. Det jag vände mig mot var ordet “garantera”. Det är ju inte jag som arbetstidsplanerar. Jag reagerade också på att jag felaktigt benämndes som skolchef.

    Min uppfattning är att förutsättningarna för att planlägga förberedelser, samverkan, vidareutbildning och lektionstid etc är synnerligen goda med ett 40-timmarsavtal. Jag har innerligt svårt att se varför det skulle försämras. Jag har inte heller uppfattat något konkret skäl för varför det skulle vara svårare att få till stånd denna verksamhet inom 40-timmarsramen, än inom den på 35 timmar.

    Jag har uppfattat kritiken mot verksamhetsplanen. Jag tar till mig de synpunkter och uppfattningar jag får till mig inför arbetet med att utforma den kommande planen. Det är den planen som ska anknyta till det nuvarande fullmäktiges prioriterade mål. Det är den planen som kommer att processas av den nuvarande nämnden. Det är den planen som ligger i mitt sikte och korn, tillsammans med det kvalitetsutvecklingsarbete, som jag tagit initiativ till att utreda.

    /Anders G J

  26. Men Anders… (tanke)
    Om du inte kan garantera det ena eller andra, för att det är en arbetsledningsfråga, varför kan du då vara med och besluta om EPL, 40h, en till en och regioemilia, som rimligen också är arbetsledningsfrågor?

    Har jag fattat fel? Förklara för mig.

    Mvh
    Erik

  27. Svar på Erik A:s frågor:

    Vi ska föra samtal med skolpersonal, föräldrar och elever i syfte att
    – få personalens och ”brukarens” uppfattning och bild av en viktig verksamhet, som Moderaterna och Alliansen leder i Skövde,
    – inhämta information om behov och förväntningar, utifrån vilken vi kan formulera och genomföra politik på kort och lång sikt,
    – bygga långsiktiga relationer mellan oss och engagerade människor inom skolområdet, samt
    – bredda och utveckla våra egna förtroendevaldas kunskaper.

    Nej, jag kan inte garantera varken det ena eller andra. Det är arbetsledningsfrågor. Jag är inte skolchef.

    Vänligen

    Anders G J

  28. Lösningar?

    Som en första “lösning” tycker jag att kommunen ska göra halt vad gäller 40h, just för att skapa plats för den viktiga diskussionen. Vad är kvalitet? Hur ska vi mäta den? Hur får vi ökad måluppfyllelse? Här tror jag att politiker, rektorer, lärare och forskare ska arbeta ihop, så att man når en samsyn. Därefter mäter man för att få ett startläge.

    För det andra behöver organisationen få tid att kraftsamla inför den enorma omställning som nya mål och riktlinjer från riksdagen innebär. Detta måste bli bra för att skolan ska kunna agera professionellt. (just nu ligger detta på sparlåga)

    När detta är gjort kan man börja med Eplförsök, en till en försök och 40h försök på några skolor medan andra skolor får arbeta “som vanligt” sedan får exempelvis HIS och GU utvärdera. (Högskolan i Borås tittar närmare på det som har skett i Essunga)Även Added value som Torbjörn talar om är definitivt värt att titta på enligt mig och där finns det mängder av underlag för forskning.

    Slutligen: Förvaltningen borde göra som politikerna (verklighetens skola) och utnyttja lärarnas erfarenhet och utbildning i sina funderingar om framtidens skola. Just nu verkar förvaltningen mest fundera över hur den ska slippa bry sig om vad lärarna tycker och tänker, Men visst , det är en känsla och jag kan ha fel.

    MVH
    Erik

    (tack Anders G för att jag kan använda din blogg för att tänka)

  29. Den seriösa debatten om skolan är svår att föra även nationellt – om det nu kan vara någon tröst…

    Vilka lösningar/handlingsvägar anser du, Erik, vara lämpliga för att komma åt de problem som jag och Wernvik identifierar i den första (och andra) debattartikeln?

    Anders: angående era skolbesök, samtal med föräldrar osv. Vad är syftet med dessa?

    Angående 40-timmarsavtalet: Anders, kan du som skolchef garantera, genom precisa skrivningar i avtalet, att tid avsätts till planering, ämnesfördjupning, samverkan, skolutveckling, utvärderingar och uppföljningar m.m. i lärarens tjänstgöring? Kan du garantera att lärare inte sägs upp på grund av det nya avtalet? Kan du garantera att elevkvoten per lärare inte ökar med det nya avtalet? (ja och nej-svar räcker)

  30. Jag ska ge din blogg en chans. Detta är mer komunikation och diskusion än på riktigt länge.

    Jag vet att ni är ute på skolorna och ,hoppas jag, lyssnar. Ni måste tåla att bli emotsagda och faktiskt försöka förstå den andres perspektiv. Först då kan nya ideer formas.

    Många som inte arbetar i skolan har en tydlig bild av hur organisationen ser ut och fungerar, som inte alltid stämmer. Jag upplever också att de flesta som ska bestämma om skolan idag inte har arbetat eller gått i den kommunala skolan. Istället är det den statliga som spökar.

    Det ni ser är en stark och lojal organisation. Lojal mot eleverna och uppdraget. Men det är också en organisation som har haft 7 svåra år av besparingar, vikande elevtal och omförflyttningar.

    Det som många med mig verkligen önskar sig är lugn och ro. Vi vill gärna ha en seriös debatt, men upplever att det är svårt att ha det med skolchefen och hennes organisation i nuläget.Arbetstidsfrågan låser debatten. Man börjar i fel ände. Ännu har ingen undersökning av nuläget presenterats, och det finns säkert mycket som kan göras innom de ramar som finns idag, men ingen verkar villig att en undersöka detta.

    Lyssna gärna på det som Erik Andersson säger och skriver. Vi är flera som tycker att den första insändaren faktiskt träffar ganska mitt i prick. En träffande beskrivning av dagens organisation, tyvärr. Men detta går det att göra något åt!
    Det är viktigt att vi arbetar evidensbaserat och inte bara rusar iväg åt olika håll.

    Slutligen: Det är ingen hemlighet att skolchefen har arbetat stenhårt för att få pengarna till 40h (projektet), från början var de avsatta för att höja alla lärarlöner, men något hände på vägen. Låt de lärare som vill arbeta enligt 40 förslaget och belöna dem sedan rikligt om deras elever lyckas bättre tack vare detta. Dvs lön efter prestation.

    mvh Erik

  31. Välkommen till min blogg, Erik!

    Skolnämnden beslutade i december om hur de extra lönemedlen ska disponeras. Nämndens beslut innebär att dessa ska riktas mot dem som väljer att ingå 40-timmarsavtal. Skolchefen har som tjänsteman att fullgöra fattade beslut.

    / Anders G J

  32. Äntligen ett forum att diskutera skolan på.

    Jag som arbetar i skolan vill också ha en ökad måluppfyllelse hos mina elever. Detta upplever jag att skolchefen inte är fullt så intresserad av då hon på direkt fråga om hon kan tänka sig att premiera ett arbetstidsavtal av typen “C” ( dvs annan lösning) med 1500 kronor om det skulle kunna leda till en högre måluppfyllelse svarar nej.

    Det får mig att undra varför hon driver frågan så hårt. (jag gissar på ekonomi, för modernt är 40timmar inte.)

    Slutligen: Jag har läst verksamhetsplanen, ledsen Anders, men den känns inte seriös att arbeta efter.

  33. Klassrumstid dvs det du kallar kollektiv tid är det som avses med den indikatorn.

  34. Anders, Torbjörn, Magnus och Johan:

    För mig är denna DEBATT, ägnad skolan och förskolan, en offentligt angelägen SAKFRÅGA där min utgångspunkt är verksamhetsplanen (i fall ni missat detta). Det är möjligt att debatten väcker starka personliga känslor och våndor – kanske på grund av att det är en angelägen fråga. Men detta får vi försöka lämna därhän. Man kan ju alltid diskutera vad som främjar en konstruktiv dialog och DEBATT – som ju för övrigt är två helt skilda saker.

    Torbjörn: tack för referenserna, de lät bekanta. Jag ska kolla dem. Ska även kolla din OECD-referens. Hur har de mätt kontakttiden? Kollektiv eller individuell tid med eleverna? En lärare kan ju exempelvis ha 40 elever samtidigt och om varje elev tillskrivs lika mycket tid blir det ju snabbt en heldel. Men räknat per elev blir det ju mindre. Rimligen borde det ju vara VAD tiden används till som fäller avgörande i termer av elevprestation.

  35. Enligt OECD har Sverige lägst kontakttid lärare-elev i intervallet 12-14 år av alla jämförda länder. http://statlinks.oecdcode.org/962010071P1G021.XLS

    I ett normalt spann är naturligt kvaliteten i instruktionen den mest avgörande här ligger också vårt huvudfokus, men eftersom vi ger våra barn mindre tid än någon annan torde även en ökning av kvantiteten ge verkan, då den nu är så extremt låg.

    I synnerhet för lågpresterande elever och de som saknar stöd hemifrån.

  36. Johan Åsbrink:

    Är skolan en privat angelägenhet?

    Enligt min mening – nej. Det är en offentlig angelägenhet som kräver en offentlig debatt där sakfrågor, och inte individuella åstadkommanden, känslor och privata relationer, diskuteras. Varför överhuvudtaget göra detta till en privatsak? Hade jag funnit det mer lämpligt med en privat dialog hade jag använt mig av det.

    Hur tycker du att man ska fråga när de frågor som ställs inte ges några svar? Här tänker jag på vår första debattartikel. Jag håller med dig om att det är komplexa frågor och rimligen borde ju svaret på dessa återspeglas i det saken gäller – nämligen verksamhetsplanen. Men så är ju inte fallet. Där av våra frågor till de som ligger bakom och i dagsläget står för detta dokument. Kravet vi ställer är helt enkelt att de som kan detta dokument också svarar för det. Menar du att detta är en orimlig begäran? Min personliga åsikt i detta är att det är orimligt att Anders ska svara själv. Jag vill med anledning av detta framföra mitt beröm till att han i egenskap av ordförande ändå gör ett försök. Märk väl, komplexa frågor bör tas på allvar. Detta tycks inte ha skett i skapandet av verksamhetsplanen (av texten att döma och de svar som hittills levererats) – men jag hoppas verkligen att jag har fel.

    Ja det råder absolut delade meningar om 40-timmarsvecka och en-till-en. Har jag påstått något annat? Själv är jag helt klart för denna idé – men inte på de grunder och de vaga skrivningar som finns om detta idag.

    Jag har fått veta att verksamhetsplanen inte gäller det den utger sig för att gälla, dvs den slår inte fast agendan för den tidsperiod den gör gällande. Detta ser jag som mycket positivt. Jag bidrar gladligen i dialogen då en ny verksamhetsplan ska utarbetas.

    Vad gäller ditt sista moraliserande inlägg Johan Åsbrink så tar jag det som att du inte skiljer på sak och person. Delta gärna mer i debatten så kanske vi kan ha ett meningsfullt utbyte i sakfrågan.

  37. Det är bara att vara tacksam för att de flesta lärare jag “för en dialog” med via personliga relationer eller på våra nu upprepade besök ute på skolorna inte för diskussionen på det manér Erik gör. Jag kan dock lova dig att det inte är TYST i de samtalen. Och jag kan definitivt konstatera att meningarna om poängerna med 40-timmars vecka, en till en o.s.v. är betydligt mera delade och komplexa än va din retorik gör gällande.

    Vill man föra en “dialog” (dvs en riktig där man utbyter meningar och ger utrymme för reflektion och inte kräver snabba “raka” svar) med ansvariga beslutsfattare, i synnerhet politiker, på en liten ort som Skövde så är det i allmänhet bara att ringa. Anders mfl redovisar sitt nummer offentligt, har en mailadress som går att nå honom på etc. Att försöka avkräva “raka” svar på komplexa frågeställningar med SLA:s tämligen begränsade teckenutrymme efter en månads tjänstgöring anser jag vara synnerligen “opedagogiskt”.

    Något som du Erik, med all den vetenskapliga kunskap du göra gällande att du besitter, borde ha förstått bättre än de flesta.

    Därmed utgår jag ur den här debatten.

  38. Postade ett längre svar till Erik, som inte dykt upp här än…

    Så skriver även ett kort svar:

    Jag avser ett antal skolutvecklingsprojekt med value-added på lärarnivå.

    Exempel: TVAAS http://www.tn.gov/education/assessment/doc/TVAAS_Fact_Sheet.pdf, & TAP http://www.tapsystem.org/action/action.taf?page=pbc

    Här http://edpro.stanford.edu/hanushek/admin/pages/files/uploads/developiong_value_added_P0502_99.pdf finns f.ö. lite av vad professorn i pedagogik Eric A Hanushek, Stanford, tycker man ska tänka på när man tar fram de verktygen.

    mvh / Torbjörn

  39. Anders – angående din debattartikel.

    Den moraliserande föreläsningen om grundläggande samhällskunskap kunde du ha skippat – håll dig till sak istället och framförallt svara gärna på de frågor som vi ställt i våra två debattartiklar.

    När ska du som skolnämndordförande inse att utbildning är en ideologisk fråga? Detta torde vara en av de mest grundläggande kunskaperna inom utbildningspolitik, oavsett om det är politiker eller tjänstemän som står för det ideologiska. Tala om att trampa i klaveret! Vad är Alliansens programförklaring, som ska utgöra grunden för kommande verksamhetsplan, om den inte är ideologisk????? I fallet Skövde tycks tjänstemännen, kanske omedvetet, ha en oerhört ideologisk funktion.

    Jag håller med dig om att det, tyvärr i många fall, är politikernas förmåga (oförmåga) att utöva ledning av gemensamma samhällsfunktioner (i vårt fall skolan)och förnuftigt använda kommuninvånarnas skattemedel som ska rannsakas, inte vart fjärde år utan dagligen av inte väljarna utan medborgarna. Eller är medborgarna bara värda något i egenskap av väljare??? I övrigt är det mycket beklagligt att centrala samhällsfrågor, vilket skolan är, hanteras av okunniga tyckare med ett konsekvenstänkande lika luddigt som deras eget navelludd.

    Sen så har du ett litet men högst allvarligt skrivfel i din artikel. Jag citerar: “Det innebär att FLER unga ges förutsättningar att utveckla goda och innehållsrika liv med arbete och delaktighet i samhällsgemenskapen”. Ordvalet FLER är inkorrekt, det bör bytas ut mot FÄRRE. Ta del av den utbildningspolitiska nationella och internationella forskningsdebatten så förstår du vad jag menar.

    Vad är ett kunskapsresultat? Hur är det som står i verksamhetsplanen mätbart? Du skriver bara att det är det. Vad grundar du det på? Ta exempelvis frågan om att verksamheterna ska bygga på aktuell forskning.

    Angående arbetstidsavtalet: om du kan se till så att precisa skrivningar finns på vad tiden ska läggas på så välkomnar jag din skrivning i SLA. Men din koppling mellan fler lärartimmar med eleverna och ökade prestationer är på inget sätt befäst i pedagogisk forskning. Inte utifrån den aktuella kontext som vi rör oss inom i detta fall.

    Bra Anders! Öppna för mer dialog. Här kan du bli ett föredöme tillskillnad från den förra ordföranden. Men beakta det som Christer skriver om (kommentar 23).

    Uppskattar att du gjorde ett försök till svar i SLA även om frågorna fortfarande kvarstår.

    Vi återkommer med ett svar i SLA. Ovan kan du se som ett riktmärke. Anser att framförallt lärare i denna kommun förtjänar raka svar på de frågor vi ställer. Ja och nej-frågor kanske är bättre och tydligare? Många med mig ser även gärna att skolchefen är med och svarar.

    Sen vill jag bara göra en invändning mot din ingress, detta gäller formuleringen kritiserar aggressivt. Först en fundering: Varför kom det inget svar på den första debattartikeln? Vi för en kritisk diskussion som syftar till en bättre förskola och skola. Vi kritiserar inte, vi synliggör problem och brister som hade kunnat undvikas genom genuina samarbeten och DIALOG mellan utförare, policyskrivare och kravställare. Detta är en SAKFRÅGA. Jag utgår ifrån att ALLA vill ha en god förskola och skola för ALLA.

  40. Hej igen!

    Först stort tack till er för att ni deltar i denna dialog.

    Vår partiförening har som mål att ständigt förbättra vår politik och att detta ska ske i dialog. Därav den mycket omfattande kampanj för skoldialog som Anders initierat och leder. (Den största i vår förenings historia, i en mellanvalsperiod. En annan målsättning är att använda metoder vilka visat sig fungera i praktik och/eller forskning. Därav är detta samtal med pedagoger mycket värdefullt för oss. Tack.

    Vad gäller tonfallet ser jag det som uttryck för ett starkt engagemang i skolfrågan. I den delen välkomnar jag engagemanget. Dock vet jag av personlig erfarenhet att det är mycket jobbigt känslomässigt att bemötas av sådant tonfall i tidningen och finner det av det skälet olyckligt.

    Själv avstår jag från att uttrycka mig i sådana ordalag därför att det stöter bort läsaren och för att det inte främjar en god dialog. Man har svårare att mötas med de som uttrycker sig affekterat. Det driver upp en improduktiv stämning.

    Anders har som helt färsk ordförande imponerat kraftfullt på undertecknad i det att han redan initerat den förändring av skolpolitiken vi vann valet på och lyckas göra detta i gott och brett politiskt samförstånd. Givet erfarenheter av trögheten i politiska processer och dess inneboende motkrafter mot förändring hade jag inte väntat mig det. Jag finner därför att mycket av den kritiken bottnar i okunskap av vad som gjorts sedan årsskiftet hur politik fungerar och faktiskt kring vad det är vi vill förändra.

    Här har framförts tankar om att riva upp befintliga verksamhetsplaner avseende pågående år, med mera. Min reflektion där är att man helt enkelt inte gör så.

    Vad som bör ske – och sker – är att fokusera på att forma en bättre verksamhetsplan. Det tar ett år. Och att anklaga sittande nämnd för tidigare nämnds planer är helt enkelt missriktat.

    Vad vill vi då framåt?

    Ja börja med att läsa moderaternas handlingsprogram och läs alliansens handlingsprogram.

    Vår politik har formats via dessa steg, kring moderaternas handlingsprogram för Skövde fördes dialog först inom partiet i arbetsgrupper och sedan i en samtalskampanj specifikt kring att utvärdera enskilda lärares effekt på elevers kunskapsutveckling.

    En stor majoritet av Skövdeborna är positiva till det. Ett absolut flertal tycker det vore positivt eller mycket positivt om det dessutom fick inverkan på lönesättningen.

    Och – tänker man efter – så vore det ju direkt underligt om man när man väl funnit att vissa lärare lyfter sina elevers kunskaper mer än andra om man då inte gav dem något lite mer i lön.

    Men där är vi inte än. De verktygen finns inte.

    Inför de partiinterna diskussioner där vi formade embryot till vår nya skolpolitik granskade jag bla skolinspektionens rapporter från våra skolor.

    Där framför vår personal att befintliga kvalitetsredovisningar inte är dem till hjälp i sitt förbättringsarbete.

    Denna – av personal framförda brist – har intierat en kedja av diskussioner som nu står att läsa i alliansens handlingsprogram och som Anders skolnämnd redan (!) börjat genomföra.

    Så till din fråga, Erik, vad är det för system jag refererar till?

    Value added verktyg på grupp/lärar/klass nivå är i sverige ett kommunalt ansvar. Det är svar jag fått från skolverket, de deltar i bla OECD:s arbete med value added på skolnivå.

    Men då det är på nivån av individuella lärare och olika elever/grupper av elever man måste mäta för att få tillräcklig upplösning i återkopplingen för att få nytta av det i utvecklingsarbetet, så måste det till något nytt.

    Det finns inte i Sverige.

    Men det finns i utlandet.

    Exempel: TAP http://www.tapsystem.org/what/what.taf som har value added verktyg som en del i sitt skolutvcklingsprogram och som en del i lönesätting. Samt där det tog sin början i Tennesse TVAAS http://www.tn.gov/education/assessment/doc/TVAAS_Fact_Sheet.pdf

    Här återkopplar man till lärare och skolledare hur mycket de har påverkat elevernas kunskapsutveckling. (Nu är ju kunskap endast en del avv den domän som är skolan, men det är i min mening den viktigaste).

    Denna återkoppling saknas idag.

    Det är oerhört viktigt att bli sedd som person för det jobb man gör. Vi klarar inte det i dag i skolan och för det känner jag sorg.

    I min nämnd har vi sett detta tydligt, vad det gör, att bki sedd. Miljönämnden har gått från sämst arbetsmiljö 2007 och 2008 till att nu 2010 vara den förvaltning som i jämförelse med Skövde kommun har bäst arbetsmiljö.

    Samtidigt har personalens output, leverans för att använda ett favoritord, ökat med 50%, under samma tid. Man mår bra av att prestera. Och presterar bra när man mår bra. Vi har infört moderna verktyg, moderna arbetssätt, tydligt ledarskap och frekvent återkoppling. Man blir sedd. Vår personal är självständigt arbetande högskoleutbilda och övervägande kvinnlig. Just som i skolan. Med högre resultat har vi nu också kunnat höja lönerna, det har de förtjänat. Detta förändringsarbete behövs även i skolan.

    Angående en till en. Så är det mycket en fråga om att ge alla barn lika chanser, ett socialt ansvar.

    Min ettåring (nu i knät) har en laptop liknande leksak, min treåring en iPad och min åttaåring är inne på sin andra laptop. Men alla barn har inte resursstarka föräldrar, däremot har alla barn rätt till – ja rätt till – lika chanser i skolan.

    Att år 2011 ifrågasätta att tonåringar ska ha tillgång till en egen dator i skolan är för mig fullständigt främmande. Vi ger dem ju redan pennor papper och suddigum, förra århundradets motsvarighet.

    När man väl får på plats verktyg – (de finns inte än, men Skövde är i ett mycket gott läge för att ta fram dem givet vår högskolas inriktning på datalogi, informatik och pedagogik komponenter som alla krävs om man ska göra det ordentligt) – som kan särskilja olika effekter på elevers kunskapsutveckling så är man i ett helt annat läge, man kan finna de goda exemplen, man kan lyfta fram de som lyfter sina elever mest och sprida deras goda exempel.

  41. Ska bli intressant att se beskrivningen av en lärares arbetsuppgifter och hur de ska fördelas tidsmässigt. Och jag tror att alla lärare förstår sitt yrke och uppdrag likväl som att jag är insatt i hur kommunala demokratiska processer fungerar men jag vet också att det är många som inte vågar säga sanningen för de har sett vad det får för konsekvenser för sitt fortsatta yrkesutövande i Skövde och det är synd och skam att det ska vara så.Något att fundera på för er som bestämmer.

  42. Erik Andersson, det är bra och rätt att du kommer till Anders och oss andra med dina synpunkter. Men liksom Johan anser jag att denna diskussion skulle tjäna på ett bättre tonläge som inte omedelbart går i konfrontation samt i flera fall misstänkliggör syften eller motiv. Jag syftar nu främst på dina inlägg här på bloggen.

    Det är också värt att påpeka att kommunpolitiker, oavsett partipolitisk hemvist, i allmänhet ägnar större delen av sin fritid åt detta värv. Det står dessutom samtliga medborgare fritt att ge utlopp för sina åsikter i ett politiskt engagemang, och därmed ta eget ansvar för exempelvis en bättre skolpolitik.

  43. Torbjörn Bergman: intressant det du skriver om skolutvecklingsprojekten, projekt som bygger på de professionellas kunnanden. Vad är det du refererar?

  44. Ett – det är inte Anders själv som ska ta detta beslut. Det märkliga är hur ett så undermåligt dokument som verksamhetsplanen överhuvudtaget har släppts upp och dessutom tagits av den nya nämnden som hade ett utmärkt läge att göra en rejäl genomlysning och omarbetning. Det handlar inte om EN persons beslut. Det är hela Skövdes skolverksamheter som berörs. Att då komma med argument om att en nykläckt skolnämndsordförande skulle få bära allt ansvar och ‘ta smällen’ för tidigare inkompetent fattade beslut är ju inget annat än ett tomt slag i luften. Tvärtom skulle det visa på ledarskap enligt min mening, att man tar uppdraget seriöst.

    Två – Dialog???? Det har det väl aldrig funnits någon mellan de som styr och förvaltar skolan och de som genomför uppdraget? Börja med att föra en dialog med lärarna på fältet. Denna finns inte. Så var ska vi börja Johan Åsbrink? Det är TYST. Någon måste göra något. Vi valde att synliggöra problemen genom SLA. Men tydligen har inte så mycket av den kritik vi riktar förståtts av tjänstemän och politiker. Lärarna på fältet har dock gjort detta – och det är deras röst vi försöker göra hörd.

    Tre – jag välkomnar det som du beskriver som ‘inplanerat med råge’.

    Fyra – hade du varit mer insatt i utbildningspolitiska frågor hade du förstått vikten av det ‘höga tonläget’ som jag snarare skulle beskriva som kritisk diskussion. Johan Åsbrink, ge gärna förslag på var denna dialog skulle ske. Den är rätt död i dagsläget.

  45. Som sagts innan, lite spännande diskussion.

    Den solkas dock, kan jag tycka, av krav från Erik att Anders efter en dryg månad på sin nya befattning ska ta ställning till om befintlig Verksamhetsplan ska rivas upp (dvs köra över nuvarande förvaltningsledning och den förutvarande nämnden), “en till en” med mera. Gjorde Anders som Erik önskar skulle han tämligen omgående, och med rätta, bli anklagad för att fatta ogenomtänkta beslut på grundval av ett fåtal högljuda önskemål. Det är ju knappast så ett seriöst ledarskap utövas och att kräva att sådana besked ska lämnas via SLA är ju inte heller ett trovärdigt sätt att “föra en dialog”.

    Det kan finnas goda skäl att ifrågasätta både det ena och andra. Det kan också finnas goda skäl att ompröva en del tidigare beslut. Det bör ju dock göras efter att den nya nämnden fått chansen att sätta sig in i frågeställningarna på ett adekvat sätt. Något som lämpligen görs genom dialog med elever, föräldrar, lärare, rektorer och förvaltningsledning. Av en händelse något som jag då vet råkar vara inplanerat med råge under våren.

    Jag har mycket svårt att förstå det höga tonläge som förs och tror att “dialogen” skulle vinna på både ett mjukare sådant och andra forum än insändarsidorna.

    Mvh,

    Johan

  46. Nedlåtande ton? Slingring? Jag ser detta samtal som en kritisk och nödvändig diskussion om Skövdes förskolors och skolors framtid. Detta gäller sakfrågor, inte personfrågor. Eftersom du sitter i en ledande position som utgår jag ifrån att du kan svara och hålla dig till frågorna – inget annat.

    Arbetstidsavtalet: lärare och mycket väl medvetna om sitt uppdrag. Problemet är att de som styr villkoren för det INTE tycks vara det.

    Ja läraren är en av de enskilt viktigaste faktorerna för elevernas lärande och socialisation.

    Märker att vi inte kommer längre i diskussionen om elevernas meritvärden kopplat till lärares löner. Tanken om att elevernas presetationer skulle ha starkt inflytande på en helt åt eleverna utlämnad lärare är inget annat än oprofessionellt, förödande och djupt beklagligt. Ska vi följa ditt resonemang så ska även tjänstemän och politiker avlönas beroende på lärarnas prestationer? och detta har, inom denna logiks ram, direkt koppling till elevernas prestationer. Elevernas prestationer är dessutom, vilket forskning visar, starkt kopplat till socio-ekonomisk bakgrund mätt genom bl.a. föräldras utbildningsbakgrund. Ska detta också utgöra en löneavgörande faktor för lärare? Vad är rimligt att väga in och utifrån vilka villkor?

    I övrigt, jag upprepar:

    Vore det inte mer rimligt att se till, som ett första steg, så att alla lärare i kommunen har en arbetsplats värd namnet där de slipper trängas framför en föråldrad tjockdator?

    Hur resonerar du som nykläckt skolnämndsordförande när du får ta över ett så undermåligt styrdokument?

    Andra problem som vi ser är avsaknaden av förankring i aktuell relevant forskning. Men ni kanske tycker det är ok att spekulera med invånarnas pengar på lösa och tvivelaktiga grunder? Ska denna devis gälla även inom exempelvis sjukvården?

    Överhuvudtaget är förskolan och de tidigare åren svagt representerade och framskrivna i verksamhetsplanen. Är inte detta viktiga områden?

  47. Jag ber om ursäkt ifall du känner dig anklagad,tvärtom så värdesätter jag att du besvarar frågorna som du gör men sen kanske inte det är enkla och raka svar på alla frågorna. Du får en eloge för detta och så hoppas jag att det blir en skolpolitik som man kan bli stolt över framöver. Vad det gäller 40-timmarsveckan så arbetar de flesta lärare idag bra mycket mer än vad de är skyldiga till och har betalt för och jag tror som blivande lärare, tror jag, att oron är att det kommer att bli mer ren lektionstid och mindre tid till planering, uppföljning och reflektion men kan du lova att detta kommer att att tas hänsyn till, i samarbete med lärare så ska jag fortsätta mina studier?

  48. Intressant debatt, tack alla.

    Det Erik skriver är just syftet “Att utvärdera lärares påverkan på elevers lärande är ju lovvärt. Än mer lovvärt vore det att ta ett institutionellt perspektiv, dvs systematisk utvärdering och uppföljning av arbetslags och skolors skilda sätt att arbeta. Här finns en hel del forskningsresultat att ta del av. Men på vilket sätt menar du att detta har med meritvärden och lärares lön att göra? Vad har elevernas presetation med lärarens lön att göra (oavsett ‘varierade förutsättningar’)?”

    Inom ett antal skolutvecklingsprojekt utvärderar man skolors, lärares och arbetslags effekt på elevers kunskapsutveckling i vissa system uppdelat på kategorier av elever, skolledare får tex svar på vilken av mina lärare är bäst på att hjälpa lågpresterande elever? Man finner de goda exemplen och var man kan förbättras. Det är ” value added” metoder som använder multinivåmodeller för att beräkna olika effekter på elevers resultat socio ekonomiska, förkunskaper, skolans och lärarens påverkan.

    I dessa system kan man använda lärarens prestation som en mindre komponent i lönesättning, det är dock inte huvudpoängen. Huvudpoängen är att få förbättrat system för förbättring. En förbättring driven av personalens goda exempel och initiativ.

  49. Jag förstår inte varför lärare, som enda personalkategori i samhället, inte skulle kunna arbeta med fullt normala arbetstidsmått. Menar Ni verkligen att lärare som arbetar med ett 40-timmarsavtalet inte har förstått sitt yrke och uppdrag? Jag tror inte det.

    Den tid som skattebetalarna betalar för ska användas klokt för verksamheten och inkludera undervisning, planering, förberedelser och fortbildning. Det är en ledningssak. Om tiden ej räcker till, vilket kan ske emellanåt i vilken verksamhet som helst på grund av oförutsedda händelser, ska övertid användas. Medarbetare ska inte bjuda på tid.

    Jag håller med Dig om att lärande sker på andra sätt än genom förmedling. Jag anser dock fortfarande att läraren med närvaro, ledarskap och handledning är central för lärandet.

    Jag skrev: “Jag tycker alltså att lärare som bevisligen är framgångsrika i att förmedla kunskap, i att utveckla elever mot att nå kunskapsmålen, är värda uppmuntran. Går det att finna kvalitetssäkrade mätmetoder, som påvisar lärarnas betydelse för elevernas lärande, skulle dessa utgöra ett värdefullt underlag för lönesättningen.”

    I dessa mätningar skulle elevers prestationer genom resultat på t ex nationella prov kunna utgöra underlag. Jag skrev också att detta inte är något som jag har en färdig modell för, utan att detta är något som får utredas och studeras. För detta anklagas jag för att uttrycka mig svepande, men jag kan faktiskt i nuläget inte vara mer precis. Jag vill också betona att reflektionen är min egen. Nämnden har inte diskuterat frågan.

    Min uppfattning är att politiken ska hantera vad-frågorna. Hur-frågorna ska överlåtas åt professionen. Dock kommer det alltid att finnas en gråzon, där vad och hur möts. Det är angeläget att de statliga och kommunala uppdragen harmonierar, så att inte de senare blir tyngande börda för organisation och anställda.

    En-till-en-satsningen görs inom en begränsad budget. Pengarna räcker inte till allt. Högstadieeleverna har prioriterats, då undervisning med datorer på motsvarande sätt kommer att ske i den efterföljande gymnasieskolan. För information om hur upphandlingen sker får Du, som sagt, vända Dig till skolkontoret.

    Jag besöker skolor. Jag svarar på artiklar i SLA. Jag för diskussionen med Er här på min blogg. Jag anstränger mig för att fullgöra mitt uppdrag som fritidspolitiker. Att vi inte är överens i alla delar rättfärdigar inte en nedlåtande ton och anklagelser om slingring.

  50. Och som chef vet jag hur det funkar med att vi ska vara i verksamheten och se vad medarbetarna gör för att på så sätt kunna ha ett rättvist lönesamtal och vad jag vet om hur rektorernas arbetsbelastning ser ut så kan jag ju rekommendera dig att se över hur deras situation ser ut också så att de får en möjlighet att göra det de ska på ett bra sätt. De är som lärarna överbelastade med arbete. Det kommer alltid nya uppgifter som de ska göra men sällan eller aldrig något som underlättar arbetsbördan. Så välkommen ut på skolorna och så hoppas jag att du träffar på någon som vågar vara ärlig mot dig och berätta hur det egentligen ser ut.

  51. Erik har förstått vad jag menar och det är väl lite typiskt politiker att svara som du gör. Och vad det gäller 40-timmars veckan och din fråga så kan jag tala om att det finns många lärare som tar sitt jobb på alvar och bjuder kommunen på många timmars arbete med planering, uppföljning och reflektion som de inte hinner med på arbetstid eller planeringstid och hur ska de får mer tid till detta ifall de får mer undervisningstid?

  52. Omfördelning av tid = nytt sätt att organisera och förstå sitt uppdrag. Under mycket lång tid har lärarfacken och lärare försökt definiera vad som ska ingå i en lärares uppdrag. Parallellt har allt mer tid lagts ut på undervisningstimmar i klassrummet vilket minskat tid för de aspekter som jag och Wernvik skriver om i vår debattartikel. Men visst, kan du garantera att mer tid kommer att avsättas till planering, uppföljning, samarbeten, ämnesfördjupningar, skolutveckling osv så är det ju JÄTTE BRA! Se till så att detta står skriftligt i avtalen som rimligen borde innehålla en precisering av vad antalet timmar ska läggas på med utgångspunkt från en heltid. Det finns ett stort glapp mellan skolledning och lärare i detta ärende. Detta gäller förövrigt hela skolnämndens verksamhet. Det är ett stort förtroendeglapp mellan tjänstemännen och de professionella. Detta är, för att använda politikers mantran, hämmande för högre meritvärden.

    Note: Enligt min mening är inte kunskap något man förmedlar – detta synsätt på kunskap är inte i linje med det som verksamhetsplanen beskriver som ett ‘modernt’ lärande. Snarare en förlegad och passiv syn på elever som inlärare som ska, likt tomma kärl, fyllas med kunskap. Å andra sidan är denna kunskapssyn starkt förbunden med fenomenen ‘tecahing for the test’, resultathets och betygsjakt. Men vänligen – kan du svara på frågan? Vad har elevernas presetation med lärarens lön att göra (oavsett ‘varierade förutsättningar’)?

    Din beskrivning av verksamhetesplanens utformning är inget annat än ett byråkratiskt, ekonomiskt och politiskt formalitetsstyre. Inte helt förvånande dock. Men mycket tragiskt. Detta sätt att ta fram en verksamhetsplan, som ska vara styrande för Skövdes förskolor och skolor, skapar ytterligare glapp mellan policynivå och genomförandenivå. Ett exempel på detta är avsaknaden av pedagogiska visioner i verksamhetsplanen. Andra problem som vi ser är avsaknaden av förankring i aktuell relevant forskning. Men ni kanske tycker det är ok att spekulera med invånarnas pengar på lösa och tvivelaktiga grunder? Ska denna devis gälla även inom exempelvis sjukvården?

    Hur resonerar du som nykläckt skolnämndsordförande när du får ta över ett så undermåligt styrdokument?

    Instämmer i att det finns mycket att göra när det kommer till den individuella lönesättningen för lärare och REKTORER. I rektorernas fall torde praktiken vara att om du kan ställa dig in uppåt, delta på alla möten osv så får du högre lön. Men sköter du ditt uppdrag i VERKSAMHETEN så blir du ifrågasatt. Men detta är min högst privata reflektion.

    Angående en-till-en så ställer jag mig frågande till varför det är just senareåren som ska prioriteras. Vad är anledningen till detta? (mer än konkurrens…..). Hur ska ni kunna se några förändringar över tid när eleverna hinner lämna systemet? Vore det inte mer rimligt att se till, som ett första steg, så att alla lärare i kommunen har en arbetsplats värd namnet där de slipper trängas framför en föråldrad tjockdator?

    Ska upphandlingen av utbildning (en-till-en) skötas lika illa som i fallet EPL? På vilka grunder görs dessa upphandlingar?

    Överhuvudtaget är förskolan och de tidigare åren svagt representerade och framskrivna i verksamhetsplanen. Är inte detta viktiga områden?

    Angående att slingra sig: jag tror Christer menar att du svarar svepande och diffust på frågorna. Möjligen kan det ju vara så att jag uttryckt mig oklart och att detta är anledningen till glidningarna. En annan förklaring kan ju vara, och detta gäller skolnämnden samt skolchefen, den tysthet som råder i SLA angående vår första debattartikel. Det minsta man kan begära som medborgare och lärare i denna kommun är svar på de frågor som ställs. Men det kanske kommer? Eller ska vi tolka tystnanden som ännu ett tecken på ett top-down-styre av verksamheterna? Ytterligare ett strategiskt försök att tala om för lärare att de inget vet och att de ska avprofessionaliseras till förmån för (parti)politiskt detaljstyre?

  53. Det här är min blogg. Bloggen har ett annat format och medger en annan kommunikation än tidningen. Bloggen är publik och tillgänglig för alla att läsa. Jag svarar även i SLA på de angrepp som riktas mot mig där.

    Det är ju rimligt att en blivande lärare känner till hur kommunala, demokratiska processer fungerar. Därför följer – i all vänlighet – en grovt sammanfattad beskrivning av processen att utforma en verksamhetsplan:

    1. Programförklaring. Majoriteten fastställer den politiska inriktningen för fyraårsperioden. Det innebär hyggligt långsiktiga riktlinjer för den kommunala verksamheten. Förklaringen utgår i sin tur från visionen, som tar sikte på 2025.

    2. Nämnderna gör en ramanalys. Det innebär att olika faktorer, såsom ny lagstiftning, elevunderlag, investeringsbehov etc beaktas. Behoven kostnadssätts för fortsatt budgetdialog med kommunstyrelsen, som ju svarar för kommunens övergripande ekonomi.

    3. Kommunfullmäktige fastställer budget och strategisk plan, i regel i enlighet med kommunstyrelsens förslag, som är produkten av diverse budgetdialoger och överväganden. Budgeten är nödvändigtvis en kompromiss mellan de olika nämndernas behov och önskemål. Budgeten anger vilken kostnadsram nämnden har att hålla sig inom. Budgeten kan innebära tillfälliga ramökningar för tillfälliga kostnader och engångsåtgärder (t ex implementering av ny skollag) samt permanentade ramökningar (t ex satsningen på lärarlöner).

    4. Utifrån budgeten fastställer nämnden sin verksamhetsplan. Verksamhetsplanen tar sikte på de övergripande mål, som fullmäktige fastställt i sin programförklaring, samt tar hänsyn till de ramar som fullmäktige tilldelat.

    2011 är ju år efter valår, vilket innebär förändringar i sammansättningen i nämnder och styrelser. Det är, givet trögheten i vårt demokratiska system, därför något av en övergångsperiod från “gammalt” till “nytt”. Därför blir processen inte heller lika linjär som ovan beskrivits. Budgeten fastställdes av fullmäktige i november 2010, nämndernas ramanalys och verksamhetsplan i januari 2011 och den nya programförklaringen en vecka senare. Det innebär att “min” nämnds första egna processade verksamhetsplan tas under hösten detta år. Alltjämt är det således den föregående mandatperiodens politiska vilja som återspeglas i den befintliga planen. Målen i planen utgår från fullmäktiges regeringsförklaring 2007-2010.

    Angående 40-timmarsvecka. Varför skulle inte tid för reflektion och planering rymmas inom ramen för detta arbetstidsmått? Anser Du det vara omöjligt att genomföra reflektion och förberedelser på arbetsplatsen? Åtgår det verkligen alltid och för alla exakt fem timmar per vecka för denna verksamhet?

    Naturligtvis finns det en poäng i att kompetensutveckla lärare för att de ska kunna hantera det hjälpmedel som datorn innebär. Därför upphandlas utbildning tillsammans med datorer.

    Vad Du tycker Du själv att den individuella lönesättningen ska utgå från? Tycker Du att elevers resultat är något helt ovidkommande och ointressant?

    Avslutningsvis och återigen: Vad menar Du med att jag slingrar mig?

  54. Det hade varit bra ifall dina svar hade kommit i SLA så att fler hade tagit del av ditt resonemang,jag har inte sett något svar på Eriks frågor där och undrar varför? Erik och många med honom ink mig själv undrar på vilka grunder och hur verksamhetsplanerna tas fram? Kan du garantera att tid för planering och reflektion kommer att finnas för de lärare som går med på 40 timmars arbetsvecka? Vad det gäller en till en datorn så tycker jag att det finns en poäng i att kompetensutveckla alla lärare så att de vet hur de ska utnyttja denna, som det är nu så har många lärare ingen aning om dess potential utan de frågar eleverna idag och det är ju pinsamt på en skola. Och kopplingen med elevernas meritvärde och lärarens lön är ju skrämmande att läsa, jag läser just nu till lärare men dett akn ju få en att tveka. Vart skulle det sluta?

  55. Erik: 40-timmarsavtalet ger fem timmar mer i veckan att planera för tjänstgöring av olika slag. Det är den enkla, men betydelsefulla konsekvensen. Jag har svårt att se att detta fullt normala arbetstidsmått kräver en omdefinition av läraryrket och dess grunder. Hur tänker Du där?

    Jag tycker alltså att lärare som bevisligen är framgångsrika i att förmedla kunskap, i att utveckla elever mot att nå kunskapsmålen, är värda uppmuntran. Går det att finna kvalitetssäkrade mätmetoder, som påvisar lärarnas betydelse för elevernas lärande, skulle dessa utgöra ett värdefullt underlag för lönesättningen. Jag säger för säkerhets skull återigen att detta inte är något som jag har en färdig modell för. Jag tycker dock att det är intressant att utreda och studera. Den individuella lönesättningen ska, för att vara trovärdig, rättvisande och ändamålsenlig, vila på tydliga kriterier.

    Hur-frågan om datorerna hänvisar jag vänligen vidare till skolkontorets tjänstemän, som kan bistå Dig med detaljer.

    Christer: Som tvåbarnsfar och skattebetalare är jag också intresserad av frågorna. Därför avsätter jag min fritid för att här redogöra för min syn på dessa. Moderaterna – mitt parti – har också före val redogjort för sin vilja och sina idéer på området. Vad menar Du då med att jag slingrar mig?

  56. Som förälder till 3 barn så tycker jag att frågeställningarna som Erik har är av sådan karaktär att ALLA föräldrar med skolbarn i Skövde kommun borde ställa sig bakom. Sluta slingra er, och med det menar jag politiker och tjänstmän och svar på vad ni har för EGENTLIGA grunder för era påståenden. Synd att fler inte läser din blogg och tar del av hur du svarar Erik. Jag tycker du kan svara i SLA så att alla får ta del av era åsikter.Visa vad ni står för och på vilka grunder

  57. Ja, jag är mycket väl medveten om att du svarar efter bästa förmåga. Hur skulle du kunna göra något annat? Uppskattar att du tar diskussionen på allvar eftersom det är en mycket allvarlig sådan.

    Möjligen har jag varit otydlig. Jag är inte mot 40-timmars arbetsvecka. Tror till och med att det kan vara bra i längden. Men detta kräver omfattande omorganisation och framför allt en defintion av vad läraryrket bör omfatta och på vilka grunder. Det är tillvägagångssättet, de intressen som styr detta samt de obefintliga vetenskapliga grunderna som jag vänder mig mot.

    Din beskrivning av konsekvenserna förstår jag inte – vad menar du?

    Att utvärdera lärares påverkan på elevers lärande är ju lovvärt. Än mer lovvärt vore det att ta ett institutionellt perspektiv, dvs systematisk utvärdering och uppföljning av arbetslags och skolors skilda sätt att arbeta. Här finns en hel del forskningsresultat att ta del av. Men på vilket sätt menar du att detta har med meritvärden och lärares lön att göra? Vad har elevernas presetation med lärarens lön att göra (oavsett ‘varierade förutsättningar’)?

    Vad gäller en-till-en: HUR är det BEAKTAT?

    Förövrigt vill jag rikta ett beröm till dig personligen genom den kommunikation som du genom denna sida öppnar för.

  58. Jag svarar efter bästa förmåga och undanber mig därför vänligen Dina syrligheter. Skippa det.

    Avtalet är rimligt, utifrån arbetsgivarens och ytterst skattebetalarnas perspektiv, men också för arbetstagaren. 40-timmars arbetsvecka är inget ovanligt i det svenska samhället i övrigt.

    Konsekvensen blir att det blir fler arbetstimmar att planera för varierande verksamhet, inklusive planering och förberedelser. Främst öppnar det för mer lärartid med elever. Det är knappast att “sälja ut sin professionalitet”.

    Rektor är pedagogisk ledare. Vi tillämpar individuell lönesättning. Det är rektors uppgift att lönesätta underställd personal utifrån fastställda lönekriterier. Naturligtvis är det viktigt att den pedagogiske ledaren då har möjlighet att vara involverad i den pedagogiska verksamheten.

    Jag svarade på Din fråga i föregående inlägg. Jag gör det igen: Vi vill utreda om det går att utforma en kvalitetsvärderingsmodell, som också gör det möjligt att över tid utvärdera lärares påverkan på elevers lärande. Som ett verktyg för rektor att, tillsammans med andra kriterier, sätta löner. Givetvis utifrån elevernas varierande förutsättningar. Så resonerar jag.

    Nej, jag har inte idag den slutgiltiga lösningen på hur detta ska ordnas i alla detaljer. Det ska alltså utredas. Jag tycker dock att det generellt är viktigt att uppmuntra lärare som i hög grad bidrar till att barn och elever utvecklas.

    /Anders G J

  59. Att undvika frågorna är ju också ett sätt att svara, men vänligen – skippa det.

    Modernt och fullt rimligt arbetstidsavtal – rimligt utifrån vems intressen och med vilka konsekvenser?

    Du menar alltså att det är rimligt att premiera lärare som säljer ut sin professionalitet till naiva och ogrundade lösningar som syftar till att öka en redan stor arbetsbörda på befintlig lärarkår? Hur menar du att detta är rimligt? Vad ska vi med din individuella övertygelse till? Vilken forskning grundar du denna i? Vad hände med forsknings och erfarenhetsbaserad verksamhet?

    Hur ska rektorer få möjligheter till att sätta individuella löner när de idagsläget inte har möjlighet att involverat delta i lärares pedagogiska verksamhet?

    Kan du svara på min fråga om den individuella lönesättningens koppling till meritvärden. Hur resonerar du i den frågan? (och vad avser du förresten med meritvärden?)

    vänligen och med förhoppning om det offentligas bästa
    Erik Andersson

  60. Ja, jag tycker det är angeläget att premiera lärare som ansluter sig till ett modernt och fullt rimligt arbetstidsavtal. Jag är övertygad om att lärartid med elever är av betydelse för elevernas utveckling.

    Det är min uppfattning att man i skolan, liksom i andra verksamheter och på andra arbetsplatser, ska belöna duktiga medarbetare. Lärare som är duktiga på att förmedla kunskap till barn, utifrån barnens olika förutsättningar, ska uppmuntras. Min förhoppning är att vi därför på sikt ska kunna utveckla en kvalitetsvärderingsmodell, som också blir ett verktyg för utveckling av lönekriterierna. För att komma dithän detta måste vi identifiera och utveckla lämpliga och rättvisande mätmetoder. Detta ska vi därför utreda och diskutera nogsamt före införande. Vi ska i detta börja med att studera kommuner som varit framgångsrika i att förbättra sina kunskapsresultat.

    Vad avser en-till-en-datorerna, är naturligtvis både behovet av övrig teknisk utrustning och kompetensutveckling beaktat.

    /Anders G J

  61. Kort kommentar angående en-till-en.

    Jag vill bara klargöra att jag inte är mot en-till-en i sak. Vad jag vänder mig mot är hur detta är tänkt att genomföras och på vilka grunder. Det torde inte vara inköpet av datorer som är problemet. Problemet är frånvaro, men jag kan ju ha fel, av kompetensutveckling och strategisk skolutveckling i relation till detta. Dessutom torde det inte vara inköpet som är den stora kostnaden. Till inköpet av datorer ska också upprättandet av flertalet rotrar göras, infrastrukturen ska underhållas och uppdateras osv. Dessa kostnader som för en mindre enhet torde landa på 60-80 000 första året för att sedan rulla på med 40 – 50 000 varje år är ju troligen pengar som ska tas från respektive enhets budget – eller?

    Alltså: den totala kostnaden kommer inte stanna vid ett antal miljoner – troligen tjugotalet eller trettiotalet miljoner – minst.

    Är denna satsning rimlig? eller bör pengar läggas på annat? Dessa två frågor ser jag inga spår av i diskussionerna som förs.

    vänligen
    Erik Andersson

  62. Ja skolan ska förvaltas av kommunerna. Politikers uppgift är att förvalta och ta hand om det gemensamma i samhället – instämmer. Verksamhetsplanen liksom annan utbildningspolicy är oundvikligen ett politiskt fastställt dokument. Men det är inte här problemet ligger. Det är på vilka grunder och hur ett sådant dokument tas fram som är problemet. I Skövdes fall är verksamhetsplanen till största del bestående av floskler, orgundade antaganden och åsikter. Dessutom är dokumentet, paradoxalt nog, när det kommer till mål och måluppfyllelse något av det värsta jag sett. Det finns i princip ingen koppling mellan målen som ställs upp, sättet de ska nås och sättet det ska mätas.

    Min ståndpunkt är att denna typ av kommunalt utbildningspolitiskt styrande funktion inte kan vara ett inkonsekvent, ogrundat haffsverk. Överlåt skolfrågor till de professionella, tag avstamp i dessas kunskaper när verksamhetsplanen ska skrivas fram. Nu är det en detaljstyrd enkvinnas/mans produkt utan grund baserat på egna ideologiska tyckanden.

    Vad gäller arbetstidsavtalet så är detta inget annat än ett strategiskt försök att rationalisera bort lärare. När argumenten studeras för att införa detta så står de sig slätt. Jag föreslår att du gör några besök ute på skolorna och hör hur inställningen kring detta avtal är. I denna fråga finns mycket att säga. En av dessa är att förslaget om ett nytt arbetstidsavtal i denna kommun vilar på tre vilsna ekonomers, i bästa fall, analyser av sambandet mellan resurstilldelning, slutbetyg i åk 9 och lärartäthet. De konstaterar, i linje med sin marknadsekonomisk ideologi, saker som går tvärtemot etablerad forskning på fältet – dessutom tvärtemot det som Skolverket ger uttryck för. Paradoxalt nog har ni alltså sparat pengar och avsatt i en pott som lydiga lärare ska få ta del av om de fogar sig. Detta kommer att ske med konsekvensen att lärare görs onödiga. Mer lärartid med eleverna är inte nödvändigtvis = högre måluppfyllelse och framför allt inte = bättre undervisning.

    Ett av de grundläggande problemen i denna kommun, i skolförvaltningen, är bristen på demokratisk livsnerv och kritisk diskussion. Detta är högst oroväckande.

    Det du avslutar med skrämmer mig. Du menar på fullt allvar att lärare ska lönesättas utifrån elevernas meritvärden? Jag hoppas, och detta kan jag inte uttrycka starkt nog, att du på fullaste allvar skämtar. Eller är skolan bara en annan marknad av flera andra i samhället? Ska, som en förlängning av denna tanke, lärare då också få välja vilka elever den ska undervisa? Vad tror du händer med sådana saker som betygsinflation? Tänk lite längre än vad den marknadsekonomiska ideólogin tillåter.

    vänligen
    Erik Andersson

  63. Tack för synpunkter och lästips.

    Skolan är kommunalt finansierad och huvudsakligen kommunalt utförd. Användningen av medborgarnas medel och styrningen av den kommunala verksamheten är en uppgift för politiken. Därför är verksamhetsplanen ett politiskt fastställt dokument och ska så vara.
    Den verksamhetsplan som nu gäller är fastställd utifrån mål beslutade av föregående periods kommunfullmäktige. Fullmäktige sammanträder nu på måndag för att fastställa programförklaringen för den innevarande perioden. Det är utifrån denna som nämnderna sedan har att utverka verksamhetsplaner. Den nuvarande nämndens första “egna” plan kommer därför att processas under hösten.

    Arbetsutskottet har som en förberedelse gett skolchefen i uppdrag att utreda införandet av ett kvalitetssystem för förvaltningen. I detta uppdrag ligger att titta på kommuner, som lyckats med att nå höga meritvärden. Det är sådana kommuner vi ska lära oss av och jämföra oss med.

    Hushållningen i nämnden och Skövde kommun har bland annat yttrat sig i strävan att hålla nere de fasta kostnaderna, företrädesvis lokalhyrorna. Det har gett utrymme för anskaffning av personliga datorer för högstadie- och gymnasieleverna. Jag tycker att detta är en viktig och betydelsefull utveckling och modernisering. Fullmäktige fastställde, som också nämndes i artikeln, under hösten en treårig, ramhöjande lönesatsning som kommer att inriktas mot den pedagogiska personalen i skolförvaltningen. Dessa medel kommer i första omgången riktas som stimulans för medarbetare som övergår till 40-timmarsavtal, vilket bidrar till att ge barn och elever mer lärartid. I nästa steg ser jag framför mig att löneutveckling mer tydligt ska kopplas till individuell prestation och meritvärde.

    /Anders G J

  64. Jaha?

    God hushållning och medvetna prioriteringar – på vilka grunder, med vilket genomförande och med vilka konsekvenser?

    Vi förväntar oss ett svar på de frågor som ställdes i debattartikeln (Skolnämndens plan – kvalitet i nationell toppklass?). Jag förstår dock att det kan vara svårt att stå upp för ett så undermåligt dokument som verksamhetsplanen. Om ni inte kan stå upp för det på stabila grunder så föreslår jag att ni slänger det där det hör hemma – i brasan (så att det i alla fall gör lite nytta) – och gör ett nytt där de professionella är de ledande aktörerna för framtagningen av detsamma.

    Lästips:

    Bergh, Andreas (2010). Vad gör kvalitet med utbildning? Om kvalitetsbegreppets skilda innebörder och dess konsekvenser för utbildning.

    Krantz, Joakim (2009). Styrning och mening – anspråk på professionellt handlande i lärarutbildning och skola.

    Liedman, Sven-Eric (2011). Hets! En bok om skolan.

    Mer finns om så önskas…

    vänligen och med medborgerliga förväntningar om det offentligt goda i utbildning
    /Erik Andersson

Kommentering avstängd.