Ängslighet stoppar inte brottsligheten

Natten till idag skedde en explosion på Övre husargatan nära Skansen Kronan i Göteborg. Tre trappuppgångar och ett antal lägenheter rapporteras ha eldhärjats. Tillvaron i hela 140-talet bostäder förbyttes från hemtrevnad och upplevd trygghet till ett larmigt kaos och brinnande inferno. Flera människor skadades varav några allvarligt. Ett antal har förts till sjukhus. Många har förlorat sina hem. Jag känner djupt med dem alla.

Polisen har av naturliga skäl inte hunnit utreda orsaken till händelsen. Men den är tydlig med att det inte finns något som tyder på att den har naturliga orsaker. Polisen söker motiv och inventerar möjliga måltavlor bland de boende. Sannolikt är det ännu ett våldsamt illdåd som skakar Göteborg och Sverige. Det är i så fall förfärligt och skrämmande. Men det är tyvärr inte oväntat.

Våldet har blivit allt grövre och allt mer frekvent förekommande. Gangstergängen breder ut sig. Men rättsstaten har inte svarat. Lagstiftningen ligger orimligt efter. Polisen och myndigheter saknar metoder och förutsättningar för att hejda den skrämmande utvecklingen. Staten har misslyckats med sin mest grundläggande uppgift. Tryggheten har gått förlorad.

Det borde stå klart och tydligt för varje beslutsfattare att vi har mycket allvarliga problem i Sverige. Det borde finnas en gemensam insikt om att det krävs krafttag för att återta vårt land från gängkriminella som med ett enormt våldskapital försätter hela städer i skräck. Det borde råda samsyn om behovet av handling. Det borde råda förening i beslutsamhet. Men det gör det inte.

S och MP har regerat vårt land i sju år. Under denna tid har våldet trappats upp i grovlek och intensitet. Trots att statsministern 2017 lovade att ”knäcka gängen” har mycket litet gjorts för att åstadkomma detta. Nyligen skickades inrikesministern fram för att meddela att S-kongressen i november ska ta sig an nya ”riktlinjer” för en tuffare politik som ska stoppa gängkriminaliteten. Ministern motiverade partiets kursförändring med att det tidigare ”fanns en ängslighet tidigare att beskriva en del problem, man ville inte ses som rasistisk.”

Regeringen har således blundat för den alarmerande utvecklingen och avhållit sig från att vidta verkningsfulla åtgärder av ängslighet för att av någon kunna uppfattas som rasistisk. Jag gissar att det är denna ängslighet som fått justitieministern att regelmässigt avfärda, ofta håna och stundom också genom brunsmetning misstänkliggöra de politiker från andra partier som fört fram förslag om mer verkningsfulla åtgärder mot kriminaliteten. Förslag som lagom till valet kanske adopteras av Socialdemokraterna. Jag hoppas att det blir så. Kriget mot kriminaliteten kräver politisk samling.

Det mesta tyder alltså på att Göteborg har utsatts för ännu ett besinningslöst, ondskefullt illdåd. Det gör mig ont att människor i vårt land ska utsättas för sådana. Händelsen är en brutal påminnelse om att det verkligen inte finns utrymme för någon politisk ängslighet. Det finns bara plats för beslutsamhet. Beslutsamhet om att skydda hyggliga människor från våldsamma gangsters. Beslutsamhet om att rusta rättsväsendets alla länkar till en stark och obrytbar kedja. Beslutsamhet om att ge Polisen de resurser och de metoder som krävs för att stoppa och lagföra landets inre fiender. Beslutsamhet om att upprätta lagar som ger stöd för långa frihetsberövanden samt utvisning av de våldsverkare som inte är svenska medborgare.

Tyvärr är jag rädd för att vi kommer tvingas uppleva fler hemska påminnelser. Det är det höga priset som vi får betala för att ha en regering som sköter sin uppgift med ängslighet och passivitet.

LÄNK:

Explosionen i Göteborg – detta har hänt – Aftonbladet 28 september 2021