Byte på redaktörsstolen

Skövde är centralort i vad som tydligen är världens mest tidningstäta område; Skaraborg. Vi som bor vid berget Billingens västra fot är bortskämda med att kunna läsa två lokala blad. Av dessa är dags- och papperstidningen SLA tungviktaren och den viktigaste förmedlaren av nyheter från och på orten.

Idag meddelar liv- och husorganet att tidningens nuvarande chefredaktör Niclas Lindstrand lämnar sin tjänst och drar sig söderut mot hemstaden Malmö. För oss, som vant oss vid morgonnöjet att läsa de träffsäkra och underhållande ledare, vilka präntats av hans välvässade penna, är detta såklart en tråkig nyhet.

Under Lindstrands tid på chefredaktörens stol har tidningen hunnit ikapp sin tid. Nyheterna har lättat från det svärtade tidningspappret, tagit sig in på Internet och ut på våra skärmar, plattor och mobiler. Att kunna läsa sin tidning nästan var man än befinner sig (förutom några kilometer i radioskuggan längs stambanan mellan Alingsås och Lerum) är så klart angeläget. Och att kunna dela med sig av lokala Skövdenyheter till människor, som befinner sig avsevärt bortom berget Billingen, är riktigt trevligt! Jag gissar att detta viktiga tekniksprång också är av stor betydelse för den gamla tidningens fortlevnad i det nya informationssamhället, där efterfrågan på papper ju är ständigt sjunkande.

Det som jag uppskattar mest med redaktör Lindstrands ledning av tidningen är ändå att han tagit sig tiden och gjort sig besväret att nästan dagligen publicera en lokalproducerad ledare. Förekomst av sådana var dessförinnan något mycket ovanligt och kuriöst. Lindstrands ledare har allt som oftast varit finurligt formulerade och erbjudit en stunds trevlig läsning till frukostgröten. I alla fall för oss borgerligt sinnade. För sidan två i den moderata tidningen SLA har varit en pålitlig och pigg röst för just borgerliga och frihetliga värden. Och sannolikt därmed också en skavande nagel i allsköns socialisters morgontrötta ögon.

Det innebär dock inte att Moderaterna, Alliansen eller vi lokalt förtroendevalda har strukits medhårs. Tvärtom. Vi har vid inte så få tillfällen fått utstå redaktörens sinnrikt formulerade örfilar. I en stad där den politiska konfliktnivån rör sig inom spektrat obefintlig till behärskad har denna ideologiskt motiverade kritik varit uppfriskande.

Ofta tycker jag dessutom att kritiken har varit välförtjänt och befogad. Som när redaktören med några icke strukna mått ironi och raljans har ifrågasatt mitt partis håglösa och avvaktande hållning under de sista åren med Fredrik Reinfeldts regering. Eller som när han sågade den för borgerligheten mycket besvärande Decemberöverenskommelsen till spån. Men andra gånger har jag nickat mindre instämmande. Som till exempel när jag själv som dåvarande ordförande i skolnämnden fick mina fiskar varma i samband med den lokala skolreformen för fyra år sedan.

Jag hoppas att den nyutnämnde chefredaktören Peter Henriksson vill överta sin företrädares nu avlagda och prydligt ihopvikta mantel (men förhoppningsvis inte den AIK-tröja som Lindstrand stundom poserat i på sidan 2 till provokation för oss elfsborgare) i skrivandet av lokala ledare i och för den lokala tidningen. Sådana är bra både för debatten och läsvärdet.

LÄNK:

Dags för mig att ställa upp för familjen – SLA 25 augusti 2015