I afton var det sammanträde med Skövde kommunfullmäktige igen. Mest intressant var en interpellationsdebatt om betyg i årskurs fyra. Oppositionsrådet Marie Ekman (S) är, i likhet med den övriga uppställningen Skövdesossar, ivrig motståndare till betyg. Därför hade hon reagerat på att Katarina Jonsson (M), kommunstyrelsens ordförande, uttryckt sig positivt om att Skövdes skolor skulle kunna delta i den försöksverksamhet kring betyg i årskurs fyra, vilken är en del av den överenskommelse som S-MP-regeringen och Alliansen träffade i februari. Ekman frågade därför: “Vad finns det för bevis för att betyg i tidigare åldrar gynnar eleverna i Skövde?”
Någon bevisföring i form av forskningsrapporter är det inte helt enkelt att åberopa, vilket Katarina var öppen och tydlig med i sitt svar. Betygen har ju länge lyst med sin frånvaro i svensk skola och därmed naturligtvis också svensk forskning på området. Det är ju det som den politiska överenskommelsen syftar till att råda bot på. Genom att låta upp till 100 skolor delta i en försöksverksamhet får man underlag för att vidare och djupare beforska betygens påverkan utifrån olika aspekter.
Orvar Eriksson (C), som är ledamot i barn- och utbildningsnämnden, redogjorde för hur Alliansen i nämnden resonerar. Nämnden avser inte tvinga någon skola att delta i försöket. Man tänker inte fatta några beslut över rektorers, lärares, elevers och föräldrars huvuden. Men om en skola vill vara med är det något som nämnden stödjer och uppmuntrar. En bra och klok linje, tycker jag.
Hur ser det då ut med betyg ute i den stora världen? Jo, där är det så att betyg generellt ges i tidigare åldrar än i Sverige. I grannlandet Finland, som i den svenska skoldebatten på goda grunder brukar hållas som föredöme och riktstjärna, ges de första betygen i årskurserna 3-5. Av alla OECD-länder är det faktiskt bara grannarna Norge och Danmark som ger betyg senare än vi gör i Sverige (hela listan finns nedan). Och nej, när vi jämför dessa OECD-länder är det inte så att svensk skola utmärker sig i positiv mening avseende resultat. Det har vi ju hårt och brutalt påmints om i PISA-mätningarna.
Jag vidhåller att det är en bra och viktig politisk kompromiss och överenskommelse. Den skapar lugn och arbetsro i den svenska skolan och ger samtidigt förutsättningar för att ordentligt och grundligt beforska betygen på längden och tvären. Därför är det tråkigt och anmärkningsvärt att överenskommelsen inte hedras lokalt av de partier som varit med om att signera den nationellt. Inte godkänt, är mitt betyg.
När länder i OECD börjar med betyg:
|
Nordirland
|
Årskurs 1 (4 år)
|
|
Storbritannien
|
Årskurs 1 (5 år)
|
|
Nya Zeeland
|
Årskurs 1 (5-6 år)
|
|
Chile
|
Årskurs 1 (6 år)
|
|
Italien
|
Årskurs 1 (6 år)
|
|
Japan
|
Årskurs 1 (6 år)
|
|
Luxemburg
|
Årskurs 1 (6 år)
|
|
Mexico
|
Årskurs 1 (6 år)
|
|
Spanien
|
Årskurs 1 (6 år)
|
|
Turkiet
|
Årskurs 1 (6 år)
|
|
Ungern
|
Årskurs 1 (6 år)
|
|
Österrike
|
Årskurs 1 (6 år)
|
|
Irland
|
Årskurs 1 (6 år)
|
|
Frankrike
|
Årskurs 1 (6 år)
|
|
Kanada (Ontario)
|
Årskurs 1 (6 år)
|
|
Sydkorea
|
Årskurs 1 (6 år)
|
|
USA
|
Årskurs 1 (6 år)
|
|
Nederländerna
|
Årskurs 1-3 (6-9 år)
|
|
Schweiz
|
Årskurs 1-4 (6-10 år)
|
|
Brasilien
|
Årskurs 2 (7 år)
|
|
Israel
|
Årskurs 2 (7 år)
|
|
Belgien (Fra)
|
Årskurs 2 (7 år)
|
|
Grekland
|
Årskurs 2 (7 år)
|
|
Portugal
|
Årskurs 2 (7 år)
|
|
Tyskland
|
Årskurs 2-3 (7-9 år)
|
|
Ryssland
|
Årskurs 2 (8 år)
|
|
Estland
|
Årskurs 3 (8 år)
|
|
Slovenien
|
Årskurs 4 (9 år)
|
|
Polen
|
Årskurs 4 (10 år)
|
|
Finland
|
Årskurs 3-5 (8-10 år)
|
|
Island
|
Årskurs 5 (10 år)
|
|
Slovakien
|
Årskurs 5 (10 år)
|
|
Tjeckien
|
Årskurs 5 (10 år)
|
|
Sverige
|
Årskurs 6 (12 år)
|
|
Norge
|
Årskurs 8 (13 år)
|
|
Danmark
|
Årskurs 8 (14 år)
|