Folkpartiet bör tänka om

Förslagen om förnyelse och förändring av det svenska utbildningsväsendet duggar tätt. Skolan är ett viktigt område och alla partier har inför valet behov av att synas och profilera sig på denna arena. Som lokalt ansvarig politiker tycker jag att förslagsivern emellanåt är väl stor. 2011 sjösattes den största reformeringen av den svenska skolan sedan folkskolans införande 1842. Den angelägna reformen är inte ännu till fullo genomförd och vi har ännu inte heller hunnit se resultaten av den. För bättre betyg och kunskaper åstadkommer man inte med ett klubbslag i riksdagen. Det krävs arbete, uthållighet och tålamod. Men också arbetsro för dem som i sitt arbete dagligen har att möta våra barn och elever.

I helgen var det dags för ännu ett förslag, när utbildningsminister Jan Björklund (FP) meddelade att Folkpartiet vill öka den lagstadgade rätten till förskola från 15 till 30 timmar i veckan. Barn till föräldralediga eller arbetslösa föräldrar ska alltså hellre vara i förskola, än med sina föräldrar, menar Folkpartiet. Flera kommentarer associerade, med rätta, till den syn på barn och uppfostran, som makarna Myrdal (S) utvecklade på 1930-talet.

Jag är mycket tveksam till förslaget av flera skäl. Den grundläggande tanken med förskola och annan barnomsorg är trots allt att möjliggöra för föräldrar att vara i arbete. Folkpartiet menar att detta synsätt är förlegat och menar att förskolan istället renodlat ska ses som en skolform. Även om jag är medveten om förskolans värde och betydelse har jag svårt att tro att mycket små barn i allmänhet utvecklas bättre av att vistas med andra än med sina egna föräldrar. Genom den generösa föräldraförsäkringen betalar också skattebetalarna en förälder för att vara hemma med sitt barn. Är det då inte rimligt och naturligt att den betalda tiden också används för just barn och familj? Jag tycker det.

Jag undrar också hur Folkpartiet har tänkt sig att betala för denna reform? Barnomsorgsavgiften står, genom maxtaxan, i nuläget för ungefär en tiondel av kostnaden för en förskoleplats. Ungefär lika mycket finansieras genom statsbidrag. Den allra största delen får alltså kommunens skattebetalare stå för. I och med den nya skollagen har kraven på kommunerna  höjts. De ska nu bland annat “sträva efter” att erbjuda barnomsorg även då fritidshem och förskolor ej håller öppet. I Skövde har vi under året satsat på ökat öppethållande på kvällar och mornar på upp till två förskoleenheter. Detta vid sidan om en tidigare existerande, dygnetruntöppen enhet. Men de statsbidrag, som är avsedda för att stimulera detta, är i sammanhanget inte mer än snuspengar. Kommunens satsning är ändå viktig, eftersom den stödjer arbetslinjen och göra det lättare för människor att vara i arbete.

Men kommunerna sitter inte på några ymnighetshorn och särskilt inte, som nu, i tider av lågkonjunktur. Nu gäller det att prioritera och se till att resurserna hamnar där de gör bäst nytta. Utökade uppgifter, utan tillförsel av medel, riskerar att medföra sänkningar av kvalitén i förskola och/eller skola. Och även om staten skulle tillföra medel för en 30-timmarsreform, skulle dessa pengar användas för volymökningar och inte kvalitetshöjningar. Det gör inte förskolan bättre och det gör inte barnen varken klokare eller tryggare. Folkpartiet bör tänka om.

LÄNKAR:

Dagens Nyheter om FP:s utspel (09 mars 13)
Svenska Dagbladet om FP:s utspel (09 mars 13)
GöteborgsPosten om FP:s utspel (09 mars 13)
GP:s ledare kommenterar utspelet (11 mars 13)