För Sverige i tiden

Skriver dessa rader några timmar efter utgången av Valborgsmässoafton. Jag gillar Valborg och det lite högtidliga firandet av våren. Jag uppskattar sångerna, vårtalen och eldarna. Tillsammans med midsommarafton känns Valborg som en riktigt ursvensk högtid. Kanske är det för att vi i mörka, kalla Norden verkligen sätter så stort värde på ljus och värme som vi sluter upp så starkt i firandet?

30 april är också Hans Majestät Konungens födelsedag. Idag fyller monarken 65 år och har därmed åldern inne för att titulera sig ålderspensionär. Media, bland annat min favorittidning SvD, uppmärksammar så klart detta och refererar till en färsk Sifo-undersökning. Denna gör gällande att allt fler svenskar tycker att Carl XVI Gustaf ska gå i pension, abdikera och ge plats för kronprinsessan Victoria. Kungen låter dock meddela att han inte har för avsikt “att mata fåglarna”.

Kungen är en plikt- och historiemedveten person. En monark regerar så länge han är vid sinnenas fulla bruk. Detta kan tyckas mossigt och förlegat. Själv tycker jag att kungens attityd känns riktigt modern och fräsch! För det talas ju i Sverige om att höja pensionsåldern, eftersom människorna här blir allt friskare och lever allt längre. Varför ska en frisk och arbetsför människa ställas åt sidan? Självklart ska ett sunt samhälle tillvarata och uppmuntra alla som vill och kan arbeta. Det är betydelsefullt för vår välfärd.

Därför är det mycket lämpligt och klokt att vår statschef föregår med gott exempel och fortsätter att arbeta. Kungen lever verkligen upp till sitt valspråk; För Sverige i tiden. Grattis lite i efterskott, kungen!

4 kommentarer för “För Sverige i tiden

  1. Ok! Här kommer en kommentar till Din övriga kommentar! 🙂

    Min uppfattning är att den svenske statschefens roll och uppgifter är unikt och olyckligt urvattnade. Jag hade personligen föredragit att statschefens uppgifter och befogenheter hade varit mer omfattande. I bl a Storbritannien och Danmark har t ex monarken en viktig roll i regeringsbildningen efter val. Här tycker jag att den svenska ordningen med talmannen som central figur är märklig. Jag ska dock erkänna att jag inte är insatt i hur dessa båda nationers konstitutioner är konstruerade.

    Den nuvarande regeringsformen är ju från 1974. Förarbetena gjordes under en tid som skiljer sig mycket från vår egen. Monarkin var ifrågasatt – framförallt inom den då mäktiga socialdemokratin – och hotad som institution. En bred kompromiss – som utgör grunden för statschefens nuvarande begränsade, ceremoniella roll – räddade monarkin som svenskt statsskick. Min uppfattning är att lösningen – även om den är märklig – trots allt fungerar tämligen hyggligt och har bred acceptans.

    Jag håller inte med om att den svenske regeringschefen skulle vara överordnad den dömande och lagstiftande makten.

  2. Riktigt – det var Kunglig Majestät jag tänkte på.

    Har du någon kommentar till resten av min kommentar?

  3. Hans Majestät Konungen (HMK) är vedertaget sätt att titulera statschefen. Du tänker nog på “Kunglig Majestät”. I konseljen fattade regeringen beslut i Kunglig Majestäts namn, oavsett om statschefen var närvarande eller icke. Detta enligt 1809 års regeringsform.

  4. Lite sent hittade jag detta inlägg – men….

    Monarkin i Sverige bärs upp av traditioner och dimmiga begrepp men inte av konstitutionella regler.

    Du skriver ‘Hans Majestät Konungen’…. Jag vill minnas, att titeln Hans Majestät tillföll Konungen i konselj. Jag kan inte hitta något belägg för detta. Men jag hittar inget som säger vilka titlar kungen har förutom titeln ‘statschef’.

    Det intressanta med denna titeln är att den inte medför de befogenheter som annars tillkommer en statschef eller en konstitutionell monark.

    Det som inte är nostalgi och obetydligheter är att Sveriges statsminister direkt eller indirekt upprätthåller de befogenheter som är normala för en statschef.

    I den demokrati skall statschefen vara överordnad den lagstiftande, dömande och verkställande makten. I Sverige är dessa två ämbeten ihopkopplade. Detta förekommer med beteckningen demokrati enbart inom det som tidigare kallades öststatsdemokratier.

Kommentering avstängd.