Första partistämmoanförandet

På fredagen höll jag mitt första anförande på en partistämma. Jag talade om vikten av att Polisen får bättre möjligheter att vid allvarliga och samhällshotande situationer begära understöd av Försvarsmakten.

Det handlar om att hantera tidens komplicerade och svårförutsägbara hotbilder. Vem kan med säkerhet definiera vad som är grov brottslighet, terroristangrepp eller rentav begynnelsen av ett väpnat angrepp i en hotmiljö där hyrbridkrigföring är en realitet? Myndigheterna måste kunna agera samordnat för att avvärja allvarliga händelser, skydda liv och egendom samt återställa ordning.

Dessvärre tyckte partistämmans majoritet annorlunda och avslog motionen. Den här gången. Jag bedömer att det med tiden kommer stå klart för flera om nödvändigheten i att så småningom ändra lagen. Att avstå är en onödig risktagning.

I mitt anförande sa jag ungefär så här:

Dagens lagstiftning ger möjlighet för Polisen att begära stöd från Försvarsmakten för uppgifter som i dagligt tal benämns som ”stöd till det civila samhället”. Sedan 2015 får Försvarsmakten också understödja Polisen när det krävs för att förhindra eller ingripa mot terroristbrott.

Jag menar att det är otillräckligt. Vi lever i en komplicerad och svårförutsägbar tid. Det är tydligt även när man betraktar risker och hot mot vårt land och mot vårt samhälle. Det är inte uppenbart enkelt eller ens alltid möjligt att definiera vad som är terrorism, grov brottslighet eller vad som rentav begynnelsen av ett väpnat angrepp. Det är inte heller uppenbart klokt att man ens ska behöva sortera och kategorisera allvarliga händelser och situationer på det viset.

Det primära måste vara att våra myndigheter sammantaget förmår att hantera dem på ett sätt så att liv och egendom kan skyddas, ordning återställas och brottslingar, terrorister och angripare oskadliggöras och lagföras. Att lägga legala hinder i vägen för en sådan samverkan är, menar jag, att ta en onödig och farlig risk. Jag föreslår därför att Polisen ska ha laglig rätt att få stöd av FM under allvarliga och
samhällshotande omständigheter även då misstanke om terrorbrott ej föreligger.

Jag vill understryka att motionen alltså inte syftar till att lösa polisbristen med tillförsel av militär trupp. Militären har givetvis primärt andra, krävande uppgifter och behöver, efter år av bedrövlig nedrustning, fokusera på dem för att återupprätta försvarsförmågan. Sverige behöver fler poliser och det har Moderaterna utvecklat en politik för att åstadkomma.

Men även då, med en rejält upprustad polismyndighet kan man tyvärr föreställa sig scenarier som är så krävande, så komplexa och så resursslukande att det inte är självklart att Polismyndigheten med framgång kan hantera dem egen hand. Situationer som bättre skulle hanteras och bemästras efter tillförsel av militär personal, utrustning och fordon.

Återupprätta samhällskontraktet, är temat för denna stämma. Motion 9:15 är ett bidrag till det. Ytterst handlar det om att säkerställa att staten verkligen kan uppfylla sin del av samhällskontraktet, upprätthålla våldsmonopolet och behärska även mycket svåra och allvarliga situationer. Det handlar om att ge förutsättningar för staten att optimerat samordna och använda sina förmågor och resurser när det
verkligen behövs. Det är ansvarsfullt. Det är förtänksamt. Det är precis som Moderaternas politik ska vara. Bifall motion 9:15!

LÄNK:

Motion: Försvarsmakten ska kunna stödja Polisen och Säkerhetspolisen
Handlingar för Moderaternas partistämma 2019