Försvaret behöver kunna stödja polisen under pandemin

Sveriges regering har sedan en tid utfärdat inreseförbud från Storbritannien, Danmark och Norge. Syftet är att försöka hindra spridning av den muterade variant av covid-19-viruset som tycks ha sitt ursprung på de brittiska öarna och som är mycket mer smittsamt än tidigare versioner av det plågsamma viruset. Det är naturligtvis en klok åtgärd. Problemen uppstår dock när åtgärden ska få tillämpning i verkligheten. Då påminns vi ånyo om hur illa rustat Sverige är att hantera krissituationer och -åtgärder.

Gränsen mellan Sverige och Norge är 1630 km lång och antalet gränsövergångar är många. Normalt sett genomförs inga systematiska personkontroller vid resa mellan dessa båda länder, eftersom båda ingår i såväl Schengensamarbetet som Nordiska passunionen och människor därmed brukar kunna röra sig mer eller mindre fritt över gränsen. Men så är det alltså inte nu. Från och med nu ska den som kommer från Norge, för att få komma in i Sverige, kunna uppvisa ett negativt covid-19-test. Det är Polismyndigheten som ansvarar för att upprätthålla den bestämmelse som regeringen har utfärdat.

Den svenska polisen är inte dimensionerad för att bevaka denna långa landsgräns. När Polisen måste prioritera att kontrollera inpasserande över gränsen medför det att annat, viktigt polisarbete måste prioriteras ned. Det leder till färre utryckningar på larm och det leder till färre ingripanden mot brottslighet. Brottsligheten har tyvärr inte stängt på grund av pandemin.

I mitten av veckan begärde Polismyndigheten Försvarsmaktens stöd med att upprätthålla inreseförbudet. Men detta understöd har sina tydliga begränsningar. Den militära personalens befogenheter inskränker sig till att observera och dokumentera samt till Polisen rapportera rörelser över gränsen. Detta beroende på den svenska lagstiftningen.

Polismyndigheten har, liksom övriga statliga myndigheter, laglig rätt att begära stöd från Försvarsmakten. Detta för uppgifter som i dagligt tal benämns som ”stöd till det civila samhället”. Förordningen gör tydligt att Försvarsmaktens personal vid stöd till andra myndigheter varken får bruka våld eller tvång. Den är endast för att förhindra eller ingripa mot terroristbrott som Försvarsmakten får stödja Polismyndigheten med ingripanden som kan medföra våld och tvång mot enskilda och för detta krävs först ett regeringsbeslut.

Coronaviruset är djävulskt elakt och medför stora påfrestningar på vårt samhälle, men någon terrorism är det ju ändå inte fråga om. Därmed får de svenska militärer, som avdelats för att understödja polisen, nöja sig med att observera och rapportera, trots att de skulle kunna göra så mycket mer än så. Och poliserna får fortsätta att kontrollera förekomst av covid-19-test, trots att de borde göra så mycket annat än det.

Det har i Sverige länge rått beröringsångest med tanken att militär ska agera vid sidan av och tillsammans med polis. Det är hög tid att göra upp med denna kvarleva från 1900-talet. Den svenska staten måste kunna samordna sina begränsade resurser på ett sätt som gör att den med kraft och uthållighet kan skydda medborgares liv, hälsa och egendom. Omotiverade, byråkratiska hinder måste därför rivas ned.

Tidigt 2020 tog Moderaterna äntligen initiativ till detta genom en motion till riksdagen. I denna föreslås bland annat att Försvarsmakten ska kunna stödja Polisen vid extraordinära händelser samt att Beredskapspolisen ska återinföras. Dessa båda förslag hade, om de blivit verklighet, varit till stor nytta för att bemästra delar av de hotfulla situationer som pandemin framkallat och framkallar. Båda sakerna ligger mig för övrigt varmt om hjärtat, eftersom jag tillsammans med andra partivänner sedan en tid har arbetat för att få Moderaternas riksdagsgrupp att ta sig an dem. Motionen väntar nu på att tröskas genom riksdagen utskott.

Nu kan dock detta inte längre hanteras som en förvisso förtänksam åtgärd för att kunna möta ett framtida, hypotetiskt scenario. Krisen är här i form av pandemin och det är uppenbart att lagstiftningen inte är anpassad för att myndigheter ska kunna möta och bemästra olika aspekter av den. Fler partier bör ha förstått (jag är optimist) värdet av att landets myndigheter får legala förutsättningar att tillsammans hantera allvarliga och svåra situationer. Tempot behöver skruvas upp i lagstiftningsprocessen. Det borde inte vara oöverkomligt svårt att utfärda en tillfällig lag som ger Försvarsmaktens personal befogenhet att mer handgripligt stödja Polisen med kontroll av inpassering till riket. Detta i väntan på att en mer långsiktigt hållbar lagstiftning kan komma till stånd.

Om covid-19-kaoset kan bidra till att väcka och bredda den nationella politikens krisinsikter har det åtminstone kommit något gott ur den förfärliga pandemin. Då kan vi i olika avseenden stärka och rusta Sverige för att bättre bestå rådande och framtida påfrestningar och kriser. Det behövs.

LÄS MER:

Gränsbevakningen tar stora polisresurser i Värmland – SVT 05 februari 2021 
Militär övervakar gränsen, men får inte ingripa – SVT 05 februari 2021
Sveriges förmåga att stå emot hybridhot – Motion (M) till Sveriges riksdag (2020/21:3447)