Håll kursen!

 

Skola

Att den s k Pisa-undersökningen presenterades idag torde inte ha undgått någon. Inte heller att svenska elevers kunskapsresultat sjunkit och nu ligger under genomsnittet i OECD-länderna. Rapporten utlöste snabbt ett hetsigt blame game och en riklig mängd förklaringar har under dagen yttrats av alla som har någon slags roll att fylla i svensk skolpolitik. “Det är kommunernas fel. Det är det fria skolvalets fel. Det är lärarlönernas fel. Det är sossarnas fel. Det är regeringens fel. Det är invandringens fel. Det är samhällsförändringarnas fel.” Kort sagt har företrädare för varenda intresse försökt rycka åt sig initiativet och vinna utrymme för just sin favoritproblemformulering.

Ansvarsfrågan är så klart inte ointressant. Visst är det så att utbildningsministern sedan hösten 2006 heter Jan Björklund (FP). Men det är också så att de femtonåringar, vars resultat Pisa-rapporten redovisar, faktiskt har gått hela sin skolgång i den “gamla skolan”, vilken huvudsakligen har formats och beslutats av Socialdemokraterna. Det är denna skola som Alliansregeringen beslutsamt tagit sig för att reformera. De stora reformerna med bland annat en ny skollag, nya läroplaner, ny gymnasieskola, ny lärarutbildning och nytt betygssystem trädde i kraft 2011. Förändringarna är i bredd och djup väldigt omfattande och genomgående. De tar tid att implementera och det tar av naturliga skäl också tid innan de ger effekt. Det handlar om en omfattande renovering och långsiktig framtidsinvestering i svensk skola. Ingen har någonsin heller hävdat att reformpaketet är ett quick fix, som ska ge omedelbara resultat. Tvärtom uttryckte utbildningsministern, när den förra Pisa-rapporten presenterades, att “det är högst sannolikt att vi kommer se fortsatt sjunkande resultat i nästa Pisa”.

Det är likväl ett mycket allvarligt läge, när svensk skola sjunker i internationella jämförelser. För vårt välstånd är i hög grad beroende av välutbildade, innovativa och arbetsamma människor, som förmår att hävda sig i den internationella konkurrensen. Det är också allvarligt när vi faktiskt lägger allt mer resurser på skolan, utan att få bättre resultat. 6,3 % av Sveriges BNP satsas på skolan, jämfört med OECD-genomsnittets 5,7 %. Sedan 1999 har kommunernas kostnader för skolan ökat med 15 % och då är inflationen borträknad. 2011 var det 8,3 lärare per 100 elever i den svenska skolan. 2000 var det 7,6.

Det ligger mot denna bakgrund nära till hands att ropa på nya reformer, stora förändringar och djärva, obeprövade lösningar. Här gäller det att inte drabbas av panik. Nyckeln till framgång ligger sannolikt inte i dramatiska organisationsförändringar eller nya, omvälvande reformer. Snarare gäller det att vårda, utveckla och förstärka den kunskapsskola, som Alliansen nu lagt grunden för.

Jag tycker att mitt parti Moderaterna i allt väsentligt lyckats identifiera ett antal kloka och avvägda förslag till förbättringar. Dessa börjar redan i förskolan, som M vill ge ett tydligt uppdrag att stödja språkutvecklingen hos barn med bristande språkkunskaper i svenska. För att behärska språket är en central framgångsfaktor för allt lärande! Vidare vill vi införa en tioårig grundskola, genom att göra förskoleklassen obligatorisk. I förskoleklassen vill vi införa en behovsbedömning, så att eleven får rätt stöd redan tidigt i grundskolan. Insikten om tidiga insatsers betydelse präglar såväl vår nationella skolpolitik, som den som vi lokalt driver i Skövde. Lokalt tror jag också att vi måste bli bättre på att matcha våra bästa lärare mot de svåraste uppgifterna – och belöna dem för detta.

LÄNKAR:

Pisa 2012 – Skolverket
Pisa-studien: Sveriges skola sämst i Norden – SvD 03 december 2013
Sverige sämst i klassen – DN 03 december 2013
En modern skola för alla – Moderaternas framtidsförslag 2013

2 kommentarer för “Håll kursen!

  1. Skolverket meddelade igår att antalet elever med utländsk bakgrund har ökat från 12 % till 15 %, vilket har en ytterst marginell påverkan på resultatet i mätningen. Man kan givetvis identifiera och nämna en lång rad andra företeelser med marginell påverkan. Men det är knappast genom att engagera sig i marginalaspekterna som man åstadkommer stora och verkningsfulla förbättringar, menar jag.

  2. Du nämner ingenting om att en stor del av eleverna kommer från andra länder med ingen eller obetydlig skolgång. Vissa klasser innehåller många sådana elever, vilket drar ned resultatet.

Kommentering avstängd.