Ryktesspridning på nyhetsplats?

Under de senaste dagarna har de båda lokala bladen, Skaraborgs Allehanda och Skövde Nyheter, publicerat artiklar med diverse svepande och diffusa påståenden om att det skulle råda en ”tystnadskultur” i Skövde kommun.

Som en slags uppföljning på sina artikelserier publicerade de båda aviserna nyligen artiklar som gör gällande att anonyma individer i ett öppet brev ska ha framfört anklagelser mot kommundirektören. Enligt de ansiktslösa belackarna ska direktören systematiskt ha raderat e-postmeddelanden ”för att försvåra allmänhetens insyn i kommunen”. Det är mycket allvarliga anklagelser. Om de vore sanna skulle det sannolikt innebära att både tjänstefel och lagbrott har begåtts, vilket naturligtvis vore ytterst besvärande och allvarligt.

Nu är det emellertid så att sanningshalten i dessa uppgifter inte har kunnat beläggas. På min fråga om detta i Skövde Nyheters Facebook-tråd svarar tidningen att ”det är svårt för oss att kontrollera anklagelserna”. Tidningen har alltså, trots att den inte har kunnat värdera anklagelsernas sanningshalt, ändå tyckt att de är av allmänintresse och har ett nyhetsvärde. Jag ska tillägga att SLA har valt att inte alls besvara min motsvarande fråga till dem.

Jag tycker att detta är obehagligt. Det innebär ju att det är fritt fram att anonymt anklaga ledande kommuntjänstemän och -politiker för nästan vad som helst. Detta i trygg förvissning om att stadens båda tidningar förhåller sig okritiskt, förstärker och delar på Facebook i hopp om friska klick, likes och kommentarer. Det finns en tacksam publik med åtminstone en handfull i det avseendet pålitliga individer, som okritiskt och med ivrig förtjusning slickar i sig allt som kan ge dem minsta anledning att i tidningarnas trådar aggressivt kräkas galla över allt som berör Skövde kommun.

”Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling”. Så lyder portalparagrafen i Journalistförbundets publicitetsregler. Är det verkligen korrekt nyhetsförmedling att rapportera om en anonymt framförd, allvarlig anklagelse mot en namngiven tjänsteman, utan att ha kontrollerat uppgiftens riktighet? För egen del menar jag att det snarare är att betrakta som ryktesspridning. Massiv spridning av sådana till nyheter förklädda rykten riskerar givetvis att skada den drabbades anseende och försvåra dennes tjänsteutövning. Rimligen kan det också försvåra kommande rekryteringar till motsvarande, viktiga befattningar. Vem vill ha ett jobb som innebär att man är mer eller mindre rättslös?

Att en tidning inte kan skilja på vad som är sant och vad som är falskt, eller inte ens försöker att göra det, är beklagligt. Att en tidning godtyckligt sprider allvarliga anklagelser mot enskilda människor är skrämmande. Såväl prenumeranter som en presstödsbetalande allmänhet ska kunna förvänta sig seriositet av en tidningsredaktion. Vem ska sortera nyheter från fake news, om de etablerade tidningsredaktionerna kapitulerar från det ansvaret?

LÄNKAR:

Kommunanställda i öppet brev – anklagar kommundirektören för att radera mejl – SN 28 juni 2021
Anonyma anklagelser: “Fellbrandt undanröjer besvärande uppgifter” – SLA 29 juni 2021

En kommentar för “Ryktesspridning på nyhetsplats?

  1. Dags för eftertanke och självrannsakan hos chefredaktörer och journalister på SLA och SN.

Kommentering avstängd.