Svar om landsbygdsskolor

Den 23 juni publicerade SLA mitt svar (nedan) till “Medlemmar i Lärarförbundet” angående situationen på landsbygdsskolor i kommunen. Deras artikel innehöll flera oklarheter, som sannolikt utgick från missförstånd om tingens ordning. Skövde kommun har genom åren satsat mycket krut och pengar på att behålla mindre enheter på landsbygden.

 

Svar till ”Medlemmar i Lärarförbundet”:

Elever i Skövde tillförsäkras, oavsett var de bor, en likvärdig och god utbildning. Dock kan den inte organiseras likformigt, eftersom skolornas olika antal elever helt enkelt förutsätter olika lösningar. Det är rektor som utifrån antal elever, tilldelade medel och pedagogiska idéer beslutar om hur undervisningen ska organiseras. Att en klass om 20 elever generellt skulle vara en optimal enhet, sett ur ett ekonomiskt perspektiv är således inte korrekt.

Driftspengen, som tilldelas en skola, dimensioneras utifrån antalet elever och elevtimmar. Den används för kostnader för personal, kompetensutveckling, läromedel, elevstöd etc. Till de mindre landsbygdsskolorna tillkommer också ett särskilt riktat landsbygdsstöd. Detta gör det bl. a. möjligt att behålla personal, även om det uppstår tillfälliga försvagningar i elevunderlaget.

Den absolut största kostnaden för en skola ligger på personalen. Att lyfta bort personalkostnaderna ur driftpengen skulle i förlängningen innebära att rektors utrymme för att utöva ledarskap skulle beskäras kraftfullt.  Det vill inte jag medverka till.

Anders G Johansson (M),
ordförande i skolnämnden i Skövde