Jag gissar att det svenska försvaret, när spelet är färdigspelat, kommer att få mer pengar. Men inte säkert de 84 miljarder som försvarsberedningen ursprungligen var överens om. Tillskotten riskerar att ske till priset av några slopade, liberala reformer på regeringsagendan samt en ytterligare sönderslagen borgerlighet.
Värdet av den flera hundra sidor tjocka rapporten från försvarsberedningen måste ifrågasättas. Socialdemokraterna har obstruerat i frågan om försvarets finansiering. Utan pengar är det naturligtvis långt ifrån säkert att nödvändiga försvarsansträngningar blir verklighet.
Försvarshaveriet borde, som jag ser det, vara en kabinettsfråga. Om Centerpartiet och Liberalerna menar allvar med det ställningstagande som de idag trumpetar, borde de nu i konsekvensens namn fullfölja med att stödja ett misstroendevotum riktat mot regeringen Löfvén.
Med reservation för att SVT:s nyhet ännu inte är bekräftad är jag beredd att göra försiktig honnör för försvarsberedningens ledamöter. De tycks ha tagit steg i rätt riktning för att höja den svenska försvarsförmågan, även om jag givetvis hade önskat att steglängden var större. Bra av Moderaterna och övriga borgerliga partier att hålla fast vid strävan mot 2 %-ambitionen och denna gång inte nöja sig med nålpengar som steg på vägen.
Det är glädjande att det nu förefaller råda bred samsyn i Försvarsberedningen om att rusta upp och förstärka det svenska försvaret. Det är något som jag personligen har argumenterat för länge. Huvudsakligen i motvind.
Idag presenterade Försvarsberedningen sin delrapport om den civila delen av totalförsvaret. Nu gäller det att de politiska beslutsfattarna går före, visar krigsmedvetenhet och vidtar de åtgärder som krävs för att förstärka försvaret av Sverige.