Vänsterkurr friar föräldraförsäkring?

Blogginlägg

På vänsterkanten kivas man nu om vilken grad av förmynderi man ska påtvinga Sveriges föräldrar. Det vore förvisso en smula lustigt men än mer välgörande om detta politiska kurr leder till en blockering i frågan och att föräldraförsäkringen lämnas orörd.

Läs mer

Tredje pappamånad?

För mig är det självklart att det är barnets vårdnadshavare, som i samförstånd ska avgöra hur de ska ta ansvar för barn och familj i vardagen. Inte politiker i riksdagen. Trist att FP tycker annorlunda.

Läs mer

Rör inte föräldraförsäkringen

Blogginlägg

Idén om kvotering tycks tyvärr vara högsta politiska mode i den svenska borgerligheten. Idag föreslår Centerns partistyrelse kvotering av föräldraförsäkringen. Jag är emot kvotering och kollektivism i alla dess former och hoppas att C-gräsrötterna kraftfullt förpassar förslaget till närmaste rötgasanläggning.

Läs mer

Kollektivismen är inte liberal

Blogginlägg

Idag kritiserar lokalt ledande folkpartister SLA:s ledare, som i sin tur kritiserade jämställdhetsministerns idé om att könskvotera kommunala bolagsstyrelser. SLA har rätt. Borgerligheten ska inte springa kollektivismens ärenden.

Läs mer

Bröstpump? Nej, tack!

Blogginlägg

På söndagen var det Lars Ohlys (V) tur att grillas av av SVT. Mest iögonenfallande var naturligtvis Ohlys idé för hur mammor till nyfödda bebisar skulle lösa amningspolitiken när staten, enligt Ohlys idé, ska rycka de små från mödrarnas bröst redan efter sju månader. Jag är övertygad om att Sveriges föräldrar - i dialog vid köksbordet - är myndiga att själva besluta om fördelningen av tid och hemmavaro med sina små.

Läs mer

Inget besked är också besked

Blogginlägg

De tre vänsterpartiernas valmanifest innehöll ingen skrivning om kvotering av föräldraförsäkringen, trots att partierna ju har samsyn i frågan. Är vänsterkartellen allmänt regeringsoduglig, eller går den till val med en dold agenda? Antingen eller. Eller både och. Inget besked är också besked.

Läs mer

Kvotering? Nej, tack!

Blogginlägg

I morgonens SvD läser jag en artikel (länk) av Mats Odell (Kd) och tre kvinnor med höga chefsbefattningar. Den handlar om att kvotering är fel väg att gå för att fler kvinnor ska ta plats i börsbolagens styrelser. I artikeln hänvisar författarna till en opinionsmätning som säger att 63 % av svenskarna avvisar kvotering som metod.

Jag håller med denna majoritet. Jag tillhör dem som förvånades och upprördes när min egen partisekreterare  härförleden adopterade det gamla vänsterhotet om lagstiftning, om inte bolagen själva åstadkommer bättre könsbalans i sina styrelser. Jag menar att ett sådant krav och hot är feltänkt i alla aspekter. Människor ska bedömas och befordras på grund av sina personliga meriter, inte utifrån kön. Lagstiftaren ska inte bestämma vilka som ska leda privata företag. Det ska ägarna. Med detta inte sagt att situationen med få kvinnor i styrelserna är okej. För det är den inte. Situationen måste förbättras, men det goda syftet får ändå inte användas som ursäkt för att tillgripa tokiga metoder.

Moderaterna har varit ett parti som värjt sig mot kollektivism och som värnat den enskilda människans möjligheter. Moderaterna har varit ett parti som starkt stått upp för äganderätten. Så ska det fortsätta att vara! Internt i partiet var reaktionerna också mycket starka mot denna partitoppens testballong för kvotering. Vi som utgör basen i Moderaterna brinner för och står upp för de liberala värdena. Vi värjer oss mot klåfingrig lagstiftning. Ett sådant förslag hade aldrig överlevt en partistämma. Det är min uppfattning att dessa signaler också nådde toppen.

Frågan om hur bolagsstyrelserna är sammansatta är till syvende och sist en elitfråga, som berör ledarskribenter, politiker och tyckare våldsamt mycket mer än den berör den vanlige väljaren. Jag bryr mig själv mycket mer om att mina barn utvecklas i skolan, att jag har ett arbete att gå till och att tåget kommer i tid på morgonen än vilka människor som leder diverse olika företag. Jag gissar att de flesta resonerar som jag. Men elitprojekt och symbolfrågor riskerar att svälla och motivera lagstiftaren till att omfamna andra delar av samhällskroppen. Därför måste man ta strid för principer och värden. Det gör jag och reser barrikader mot allt vad kvotering heter.

Tappade uppkopplingen