Demokratin tål inte grova ”misstag”

Det är upprörande att återkommande matas med nyheter om riksdagsledamöter som har begått ”misstag”. Då menar jag sådana ”misstag” som har visat sig vara rejält ekonomiskt gynnsamma för deras egen del.

När mindre nogräknade individer begår ”misstag” medför det att även deras mer ansvarskännande kollegor blir oförskyllt misstänkliggjorda och utsätts för det som kallas politikerförakt. Även vi fritidspolitiker sveps med och drabbas i någon mån av föraktet när någon uppsatt partirepresentant ertappas med att ha fuskat eller visat osmaklig kreativitet i att tänja på regelverket till sin egen fördel. 

När medborgarna inte känner tillit till och respekt för sina politiska företrädare, urholkas och undermineras den representativa demokratin. Detta är något mycket allvarligt.

Den som är ledamot av Sveriges riksdag har en viktig uppgift. En sådan person ska självfallet ha bra betalt och bra arbetsvillkor. Det har de också. Den som givits förtroendet att företräda oss väljare förväntas att ta också det basala ansvaret att följa de inte särdeles komplicerade regler som gäller för ersättningar och arvoden. 

Den som inte klarar eller vill det ska inte vara politiker. Den ska lämna sitt uppdrag. Svårare än så är det inte. Om de som begår allvarliga ”misstag” inte inser det, behöver de få hjälp med det av ledningen för sitt parti och sin riksdagsgrupp. Utrymmet för att se mellan fingrarna finns inte. Det skulle ytterligare urholka tillit och förtroende för parti och politiker. Det har inte vår demokrati råd med.