En julklapp för oss alla att stila bedja om vore ett mer anständigt debattklimat i vårt land. Ett klimat som präglas av respekt för demokratins och parlamentarismens grundläggande spelregler. Men utan oanständig och omdömeslös demonisering av motståndaren.
Vem kan förväntas ta ansvar när de valda, politiska ledarna vägrar att göra det? Det rådande förhållningssättet till offentligt maktutövande är på ett så sluttande plan att samhällskontraktet faktiskt utmanas och hotas.
En riksdagsledamot som gör grova ”misstag” som ger den otillbörliga, personliga förmåner har förbrukat sitt förtroende och måste lämna sitt uppdrag. Om ledamoten inte inser det själv, måste den få hjälp med det av ledning för parti och riksdagsgrupp. Utrymmet för att se mellan fingrarna finns inte.