Trea på riksdagsvalsedeln

Klubban har fallit. Moderaterna i Skaraborg har fastställt sin valsedel för valet till Sveriges riksdag. Stämman var en odramatisk tillställning. Sedeln fastställdes i enighet och utan föregående diskussioner eller några förslag på ändringar. Det är så man vill ha det i ett parti före ett mycket viktigt val. Man håller ihop och signalerar sammanhållning. Man peppar varandra genom att uttrycka uppskruvade förhoppningar om kommande framgångar.

Därmed är det Sten Bergheden, Mariestad, och Charlotte Nordström, Skara, som partiet i Skaraborg i första hand vill se som sina företrädare i parlamentet. Jag gratulerar dem till det mycket fina förtroende som de har fått.

Om 295 dagar är det upp till väljarna att, efter en sannolikt stenhård och upphetsad valrörelse, välja sina företrädare till Sveriges riksdag. Min ambition är nu att göra allt jag kan för att vinna väljare till mitt parti. Varenda röst är viktig och behövs för att bana väg för att ett maktskifte ska bli möjligt och för att en M-ledd regering ska kunna installeras. Det är en uppgift som jag kommer att ägna mycket tid, kraft och möda åt. Tanken på att uthärda ytterligare fyra år med en MP-S-regering förskräcker.

Själv får jag möta väljarna som kandidat nummer 3 på riksdagsvalsedeln, istället för 2 som jag hoppats på och som provvalsresultatet också tydligt indikerade. Plats 3 brukar inom Moderaterna benämnas som ”valbar plats”, eftersom partiet tre gånger (1982, 2006 och 2010) sedan enkammarriksdagens införande (1971) lyckats vinna tre mandat i Skaraborg. En gång (2002) vann partiet bara ett. Vid de återstående elva valen har Moderaterna fått två.

Det politiska landskapet nu är annorlunda jämfört med hur det såg ut vid de tre framgångsvalen. Att partiet ännu en gång skulle vinna tre mandat är förvisso inte ett helt omöjligt scenario. Det förutsätter under alla omständigheter att M lyckas flytta fram sina positioner ordentligt i opinionen och/eller att något eller några av de partier som vibrerar kring fyraprocentsspärren åker ut. Det senare skulle för övrigt få stor betydelse för utgången av regeringsfrågan.

Till sist, inte att förglömma, är det så att alla platser på valsedeln faktiskt är åtminstone teoretiskt valbara i och med personvalet. Det har hänt tidigare att personkryssen har avgjort vilka som till sist utsetts till Moderaternas i Skaraborg riksdagsledamöter.

Jag har inte gett upp. Jag ska kämpa in i kaklet. Men jag är realist och jag inser att det ska mycket till för att jag efter valet ska få ta mig an de efterlängtade uppgifterna i riksdagen. Om jag inte lyckas ta plats i parlamentet denna gång kommer jag inte att göra något ytterligare försök framöver. I så fall kliver jag åt sidan för att andra partivänner ska få chansen att komma framåt. Det har jag meddelat mitt parti, senast vid dagens stämma.

Viktigast är nu att Moderaterna vinner och att S-MP-regeringen försvinner. Det är mitt fokus.

Vid stämman idag fick de fem främsta kandidaterna på de båda valsedlarna blygsamma två minuter vardera att lägga ut texten på. Nedan följer mitt korta anförande:

 

Herr ordförande. Vänner.

Jag vill byta regering! Förutsättningarna är bättre än på länge. Det finns ett både tydligt och trovärdigt, politiskt alternativ. I centrum för detta står ett nyrenoverat och piggt Moderaterna. Numera utmanar vi! Numera både ser och medger vi samhällsproblemen och vi adresserar dem med trovärdiga lösningar grundade i vårt liberalkonservativa idéarv. Jag känner mig mer hemma i mitt parti än vad jag gjort på länge. Jag känner tillförsikt.

Jag känner också stöd för min kandidatur och stöd för de olika förslag som jag under åren väckt vid våra stämmor. Vi har hjälpts åt! Vi har bidragit till att vässa politiken och till att putta vårt parti i rätt riktning.

Jag känner stöd från våra medlemmar som i höstens provval placerade mig på en andraplats. Jag känner stöd från de nära 1300 moderatväljare som i valet 2018 satte sitt kryss vid mitt namn. Jag hoppas och tror att de ska bli fler i valet nästa år.

Det är nu tredje gången som jag står inför stämman som toppkandidat till riksdagen. Jag vill ge er samma besked som jag har gett till kommittén: Om jag inte heller denna gång lyckas ta mig in i riksdagen – och det ska mycket till för att göra det från tredjeplatsen – kommer jag inte att ställa mig här igen. I så fall kliver jag ur spår för att andra ska få chansen att komma förbi och komma framåt.

Men nu är jag inte där. Nu är jag beslutsam och nu är jag målmedveten. Jag har mycket att kämpa för. Vi har mycket att kämpa för!

Tillsammans ska vi bana väg för en ny, moderatledd regering. Jag ska göra vad jag kan för att förtjäna förtroendet att få vara en av era riksdagsledamöter.
Mitt mål är att om fyra år stå här igen. Min ambition är att ni då ska tycka att jag skött mig väl och gjort det bra.