Ohållbar taktiskt tystnad

I afton har jag varit i Luttra bygdegård utanför Falköping och talat för Moderaternas årsmöten i Falköping. Pluralis då Falköpings kommun stoltserar med två partiföreningar, vilka genomförde sina möten parallellt. Min roll var att hålla ett litet anförande, vilket traditionen bjuder att någon gör. Det var roligt! Jag har inte varit årsmötestalare sedan jag klev av uppdraget som partiombudsman i Skaraborg 2008. Vi var många på mötet, det rådde god stämning och vi hade fria och trevliga diskussioner.

I mitt korta anförande fokuserade jag på att val avgörs på valdagen. Just precis nu ser det dystert ut för den svenska borgerligheten. Men det gjorde det å andra sidan också inför valet 2010. Ända fram till den 16 maj 2010. Vad hände då? Jo, vänsterkartellen presenterade sitt budgetalternativ och den politiska färdriktningen för Sverige de fyra åren efter valet. Resten är historia. Alliansen kom ikapp, gick förbi och återvann regeringsmakten för ytterligare fyra år!

Denna gång lär inte vänsterpartierna presentera något gemensamt politiskt alternativ. Av taktiska skäl föredrar de att hålla väljarna ovetande om av vad en röst på ett vänsterparti innebär i fråga om regeringens sammansättning och politikens innehåll efter den 14 september detta år. Johan Ask (S), vice gruppledare för S i Skövde, uttryckte igår att det är “oklokt ur både strategisk och moralisk synvinkel att göra löften innan”. Innan valdagen alltså. Detta i en liten minidebatt med mig på Twitter om just bristen på besked från vänsterkartellen. Är det uttryck för god moral att för väljarna redogöra för fyraårsperiodens politiska innehåll först efter det att vallokalerna har stängt? Nej. Det handlar endast om taktiserande samt brist på både förberedelser och regeringsduglighet.

Hur som haver. Det enda som vi idag kan identifieras som minsta gemensamma nämnare för de tre vänsterpartierna är att de i varierande grad och på olika vis vill beskatta och bestraffa arbete. S har hittills utlovat skattehöjningar om 20 miljarder, vilka främst ska användas för att återinföra bidragslinjen i Sverige. Det är allvarligt. Det innebär en nådastöd mot de reformer, som varit framgångsrika och lett till tillväxt och välstånd i Sverige. Om detta ska vi moderater berätta. Vi ska förklara att det svenska samhällets välstånd förutsätter att människor faktiskt är i arbete. Vi ska berätta att Alliansen har minskat skattetrycket med fyra procent och samtidigt kunnat öka de offentliga utgifterna med 40 miljarder. Mer pengar till skola, vård och omsorg tack vare att fler människor är i arbete och bidrar till tillväxte. Det har tillkommit 200 000 jobb sedan regeringen tillträdde 2006!

Än så länge har oppositionspartierna lyckats hålla sig utanför medias strålkastarljus. Det är regeringen som fått stå i fokus för den granskande uppmärksamheten. Det är fullt naturligt att det förhåller sig så i en mellanvalsperiod. Men så småningom kommer även vänsterpartierna att tvingas bekänna färg. Val avgörs på valdagen och val handlar om framtiden. Om vilka idéer, vilket ledarskap och vilken politik som ska forma den. Dessa frågor kan de inte ens av taktiska skäl avstå från att besvara. Väljarna kommer att kräva besked! Jag tror att vi kommer att få en hård och jämn kamp på valrörelsens upploppsraka.