Vem tar ansvar?

Sten Wickbom (S) var justitieminister 1983-87. Han avgick från posten efter att Stig Bergling, som dömts till livstids fängelse för grovt spioneri, rymde under en bevakad permission.

Wickbom tog det politiska ansvaret för en händelse som med rätta skakade nationen och upprörde befolkningen. Det var knappast någon som kunde påstå att han brustit i den aktuella situationen. Givetvis är det inte justitieministern som handgripligen övervakar livstidsdömda spioner.

Men Wickbom insåg att han inte haft en aning om att ärkespionen Bergling ens hade tillåtits att ha permissioner och i förlängningen hade givits en möjlighet att avvika. Informationen därom fanns i departementet, men inte hos ministern. Svenska myndigheter styrs enligt lagen förvisso inte av ministrar, men det ansvariga statsrådet hade, om han hade haft tillgång till informationen, kunnat agera. Ytterst genom att initiera en lagändring.

Sten Wickbom tog på sig ansvaret för den beklämmande händelsen att Sten Bergling, som sålt information om svenska försvarsinstallationer till det kommunistiska Sovjetunionen, kunde rymma och rymde. Wickbom tog på sig ansvaret för att den bedräglige spionen gavs en möjlighet att rymma.

Detta hände för mer än tre decennier sedan. Jag minns händelserna med Berglings rymning och Wickboms avgång, även om jag vid tiden var en mycket ung gosse. Jag erinrade mig denna historiska händelse när misstroendeomröstningen mot justitieministern Morgan Johansson utspelade sig i riksdagen för några veckor sedan.

Det har skett en enorm förskjutning av förhållningssätt och attityd till det offentliga ämbetsutövandet sedan Berglings rymning och Wickboms avgång. I vår tid radas dessvärre anmärkningsvärda tillkortakommanden och uppenbara brister upp i den offentliga makt- och myndighetsutövningen. Men det får sällan några konsekvenser. I alla fall inte bland dem som har och borde ta det politiska ansvaret. 

2017 avslöjades exempellösa brister inom Transportstyrelsen. Myndighetens bedrövliga förehavanden innebar ett direkt hot mot rikets säkerhet. Det politiska ansvarstagandet för detta haveri var dock begränsat. Förvisso fick infrastrukturministern Anna Johansson sparken, men detta först efter att oppositionen skramlat med hot om misstroendevotum. Socialdemokraternas förtroende var dock inte mer stukat än att hon tilläts åternomineras och -väljas till riksdagen i det senaste valet.

Ett annat av de statsråd som under samma härva visade på försumlighet och brister var den dåvarande inrikesministern Anders Ygeman. Statsministern tvangs att, efter hot om misstroendevotum, motvilligt förflytta även honom. Löfvén och Socialdemokraterna tillät dock att han övervintrade den resterande delen av mandatperioden som S-gruppledare i riksdagen. Sedan återuppstod han, som om ingenting hade hänt, som energiminister i den andra Löfvén-regeringen.

För några veckor sedan ”överlevde” justitieminister Morgan Johansson riksdagens misstroendeomröstning. Denna var befogad. Sverige har utvecklat sig till en ren, skär och ovärdig kaoshärd. Förekomsten av sprängningar och skjutningar i vårt land låter sig endast jämföras med sådana länder som är i krig. För detta har givetvis justitieministern ett ansvar. Men det tar han inte. 

När inte ledande beslutsfattare tar det ansvar som de är rikligt avlönade för att ta, lär inte andra göra det heller. Om passivitet, brister och tillkortakommanden präglar den politiska ledningens göranden, är det inte att förvänta att chefer på en underliggande nivå ska agera annorlunda. När en sådan kultur och ett sådant ledarskap tillåts, befinner sig nationen på ett sluttande plan. Politikerna, myndigheterna och ytterst det svenska samhällskontraktet ifrågasätts.

Jag önskar först och främst att Sverige begåvas med politiker och en politik som förmår att vända på den alldeles oacceptabla utvecklingen. Och jag vill se politiker som uppriktigt tar ansvar för sina göranden och ickegöranden. Så som Wickbom gjorde. För vem kan förväntas ta ansvar om inte politiska ledare och chefer gör det?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.